"To dance is to live. What I want is a School of Life" - Isadora Duncan
Dansens ställning och betydelse i tre grundskolor i Växjö kommun
Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens ställning ochutrymme på grundskolor i Växjö kommun. Jag har valt att både fokusera på skolor som har dansundervisning på schemat och där dans ingår som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som ämne i skolan uppskattas av både elever och lärare. Främst ses dansen som ett bra komplement till de andra ämnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet. Författaren och danspedagogen Gertrud Ericson säger att argumentet för att ta in dans i skolan som ett ämne har bland annat varit att dansen även verkar som ett språk utöver modersmålet. Då dansen är en förlängning av den motoriska träningen och även en estetisk verksamhet ledd av professionella inom ämnet. Enligt danspedagogen Smith-Autard och lektorn Peter Abbs måste all undervisning i konstämnen vara bred och innefatta delar som att skapa, framföra, se, beskriva, tolka och värdera dans. Dessutom ingår det olika faser i varje del vilka är: skapa, utföra, se, beskriva, tolka och värdera dans. Det innebär att danslärarna måste bredda sin undervisning i dans och det kräver en förståelse för vad man gör och en förmåga att kunna uttrycka sig både fysiskt och verbalt. Så länge danskonsten är en tyst konstart kommer den så förbli även i skolmiljön menar Elisabeth Sjöstedt Edelholm, högskolelektor i dans för barn och unga. Ett problem som jag ser är att dansen behöver en kursplan för att den ska kunna bedrivas som ett eget ämne och få en stark legitimitet. Min studie visar att dans ger eleverna mer energi och därmed gynnar dem även övrig tid under skoldagen.