Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Inom landskapsarkitekturen anvÀnds digitala verktyg frekvent och den mÀnskliga kroppen anvÀnds allt mindre i arbetet. NÀr vi rör oss mindre ute pÄ platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förstÄelsen för utemiljöer att gÄ förlorad. Den hÀr uppsatsen undersöker exempel pÄ hur dans kan bidra med förstÄelse och kunskap om de utemiljöer en trÀdgÄrdsingenjör arbetar med. Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. NÀr hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhÄllas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster pÄ offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.

Bakgrund: Ett av de prioriterade omrÄdena inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr att stÀrka hÀlsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har lÀnge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika lÄngt nÀr det gÀller det prevention i form av livsstilsförÀndringar. Dans Àr en mÄngdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehÄller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle dÀrmed kunna ha goda effekter pÄ hÀlsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvÄrdnadsÄtgÀrd genom att belysa vilken effekt dans kan ha pÄ vÀlbefinnande och fysisk funktionsförmÄga.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad eleverna upplever att de lÀrt sig i Àmnet idrott och hÀlsa, samt om kunskapen motsvarar syften och mÄl i den nationella kursplanen för Àmnet. Studien genomfördes i form av en enkÀtundersökning bland 59 elever i Är 9. Resultatet visar att elevernas kunskap motsvarar mÄlen i kursplanen i vissa moment, medan detta inte uppfylls i andra moment. FÀrdigheter inom olika idrotter och social utveckling Àr det som eleverna sÀrskilt upplever att de lÀrt sig/utvecklat genom idrottsundervisningen, medan den psykiska aspekten av hÀlsa har hamnat i skymundan, tillsammans med kunskaper inom bland annat dans, friluftsliv och livrÀddning. Enligt detta kan konstateras att elevernas kunskap i sin helhet inte motsvarar syften och mÄl i kursplanen i tillrÀckligt hög grad, samt att undervisningen i idrott och hÀlsa fokuserar mer pÄ utövande av fysisk aktivitet Àn övriga syften och mÄl i den nationella kursplanen..

Syftet med detta arbete Àr att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och pÄ vilka sÀtt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill Àven undersöka pojkars instÀllning till dans, hur denna uppkommer och möjliga ÄtgÀrder för att förbÀttra dansens rykte i det hÀnseendet. Finns historiska belÀgg för denna instÀllning som mÄnga killar har eller uppkommer den i dagens samhÀlle och i sÄ fall, kan kanske dans i skolan förÀndra detta? Litteraturstudien beskriver Äsikter och teorier utifrÄn frÄgestÀllningen och utgÄr bl a frÄn tre indelningar gÀllande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjÀlp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa omrÄden genom kontinuerlig dansundervisning.

The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning..

Syftet med arbetet var att undersöka vad lÀrare som undervisar i de tidigare Ären anser om att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess i barns sprÄkutveckling samt hur lÀrprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lÀrprocess och sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lÀrare. Det resultat som har framkommit Àr att de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lÀrprocess anvÀnds. Dels ses dansen som ett sprÄkligt uttryck som frÀmjas av anvÀndning, dels ses dansen som frÀmjande för sprÄkutvecklingen i tal- och skriftsprÄket.

Bild och dans Àr bÄda visuella sprÄk och icke verbala uttrycksmedel. De Àr konstarter och har funnits med oss sedan lÄngt tillbaka i tiden. I detta temaarbete har barn arbetat med bilder och dans. Till bilderna har de fÄtt göra en analys. De ord som eleverna anvÀnt i analysen av bilderna har sedan varit ett hjÀlpmedel för dem i skapandet av koreografin.

Syftet med studien Àr att beskriva och bidra till en förstÄelse av sju kvinnliga elevers uppfattningar om dansens betydelser. De tvÄ frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr; Vilka betydelser tillskriver eleverna uttrycksformen dans? Hur kan dessa betydelser förstÄs ur ett sociokulturellt lÀrandeperspektiv? Med dans i denna studie avser jag scenkonstnÀrlig dans sÄsom den beskrivs i dansestetiska programmets utbildningsmÄl (Skolverket, 2011). Genom kvalitativa skriftliga intervjuer och en gestaltande del i examensarbetet har data samlats i tvÄ steg. Elevernas betydelser av dansen som uttrycksform var i fokus i den gestaltande delen av examensprojektet.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Syftet med undersökningen Àr att problematisera och analysera om dans och rörelse kan anvÀndas som verktyg för att frÀmja elevers sprÄkutveckling i Àmnet svenska. Eleverna ska fÄ möjlighet att utveckla kunskap i det svenska sprÄket genom uttrycksformerna dans och rörelse. Genom att intervjua, samtala och planera tillsammans med klassens lÀrare har dansade svensklektioner genomförts med en elevgrupp i grundsÀrskolan. Kommunikationen som har funnits mellan danslÀrare och klasslÀrare anser vi vara vÀsentlig för att en sprÄkfrÀmjande dansad svensklektion ska kunna genomföras.Genom inspelade kvalitativa intervjuer har de transkriberade intervjutexterna analyserats enligt ett hermeneutiskt perspektiv. God validitet och reliabilitet har upprÀtthÄllits under arbetets gÄng.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

Enligt riktlinjerna för sÀrskolan skall lÀraren bland annat ?ge utrymme för elevens förmÄga att sjÀlv skapa och anvÀnda olika uttrycksmedel? (Lpo 94, s.12). I Lpo 94 stÄr det Àven att ?skapande arbete och lek Àr vÀsentliga delar i det aktiva lÀrandet? (Lpo 94, s.5) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om dansundervisning i sÀrskolan kan vara ett verktyg för att utveckla elevernas kommunikativa fÀrdigheter. FrÄgeformuleringarna har berört lÀrares upplevelser av dans i sÀrskolan: dess syfte, effekter och om dansen kan positivt pÄverka lÀrandet.