Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

Detta Àr en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen pÄ gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna trÀnar konstnÀrlig dans för scenen, med rötter i vÀsterlÀndska danstraditioner. Det Àr i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mÀstarlÀra, som studien rör sig. Jag har anvÀnt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och stÀllt frÄgor till nÄgra danslÀrare med lÄng erfarenhet av att undervisa i dans. UtifrÄn nÄgra valda mÄl i Àmnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrÄgor.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur Àmnet historia kan undervisas med dans som metod. DÀrmed vill vi skapa kunskap om hur en sÄdan undervisning med hjÀlp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i tvÄ delar. Den första delen med nÀmnd metod Att dansa historia, det vill sÀga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie dÀr kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lÀrare.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa realiserar och transformerar de förmÄgor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehÄll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frÄgestÀllningar; hur tolkar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11, hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa utifrÄn Àmnet idrott och hÀlsas förmÄgor i Lgr 11 och hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa Àmnet idrott och hÀlsas centrala innehÄll i Lgr 11. Som metod har intervjuer anvÀnts.Resultaten visar att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar och undervisar utifrÄn Àmnets förmÄgor pÄ olika sÀtt. GÀllande det centrala innehÄllet sÄ har det bland flertalet lÀrare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen Àr sÄledes att de förmÄgor som formuleras i Àmnet idrott och hÀlsa transformeras och realiseras pÄ olika sÀtt och att det centrala innehÄllet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte..

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslÀrare pÄ det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslÀrare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast stÀllt frÄgor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lÀrarna utformar sin undervisning pÄ olika sÀtt. Vilka moment som de lÀgger mest vikt pÄ varierar mellan lÀrarna.

Detta examensarbete Àr en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i Àmnet Dansteknik 1. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare som undervisar i detta Àmne pÄ estetiska gymnasiet och gymnasieelever som gÄr inriktning dans och har Dansteknik pÄ schemat. Studien innefattar Àven observationer som gjorts pÄ danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska fÄ möjlighet att utvecklas utifrÄn sina egna behov och förutsÀttningar. Det som lyfts fram Àr betydelsen av en bra dialog mellan lÀrare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssÀtt.

Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett viktigt Ă€mne i dagens skola dĂ€r det har skett en förĂ€ndring frĂ„n tidigare lĂ€roplaner fram till den vi har nu. FrĂ„n att det tidigare i princip har varit ren idrott pĂ„ schemat sĂ„ finns det idag Ă€ven en hĂ€lsa aspekt att ta hĂ€nsyn till. Med det sĂ„ har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats Ă€r jĂ€mföra hur styrdokumenten ser ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa för grundskolan med hur lĂ€rarna i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa beskriver hur de arbetar utifrĂ„n dessa. Åtta stycken lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har vi via kvalitativa intervjuer lĂ„tit beskriva hur deras undervisning praktiskt gĂ„r till, vad de tycker om dagens styrning av Ă€mnet och hur de skulle vilja att Ă€mnet ser ut i framtiden.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser pÄ hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgor som arbetet bygger pÄ Àr följande:- Hur ser eleverna att hÀlsa kommer till uttryck i undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?- Vad skulle eleverna vilja lÀra sig mer om i undervisningen om hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?- Vad Àr hÀlsa, enligt eleverna?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie genomförd pÄ en skola belÀgen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i Äk 9. Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osÀkerhet kring vad hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa Àr. Trots att eleverna har haft samma lÀrare i Àmnet under de senaste tre Ären sÄ Àr eleverna oeniga vad gÀller vilka moment som inkluderar hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa.

AbstractIdrott och hĂ€lsa uppfattas ofta som ett roligt Ă€mne p.g.a. att det Ă€r ett praktiskt Ă€mne. Ämnet Idrott och hĂ€lsa har lĂ„g status i mĂ„ngas ögon och dĂ€rför Ă€r vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilkauppfattningar lĂ€rare och elever har om Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa som bildningsĂ€mne.Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod dĂ€r Ă„tta personer deltog, fyra lĂ€rare och fyra elever, frĂ„n tvĂ„ olika skolor i vĂ€stra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hĂ€lsaĂ€r ett bildningsĂ€mne, enligt lĂ€rarna, eftersom det handlar om livslĂ„ngt lĂ€rande och att koppla ihop teori med praktik.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hÀnsyn till varje individs specifika förutsÀttningar, som bedöms och betygssÀtts i idrott och hÀlsa. Syftet var Àven att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, nÀrvaro och med hur de tror att de blir bedömda i Àmnet. Studien hade sin utgÄngspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkÀter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hÀlsa.

SkolÀmnet idrott och hÀlsa ska ge eleverna ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krÀvs dÄ att den Àr varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv pÄ lÀrandet. BÄde för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hÀlsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i Ärskurs 5 och 9 ser pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa.

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en kÀnsla av nÀrvaro fastÀn man fysiskt Àr pÄ olika platser. ForskningsomrÄdet Àr ett tvÀrvetenskapligt ÀmnesomrÄde som innehÄller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception sÄ vÀl som konst och storytelling. Den hÀr uppsatsen behandlar frÀmst den process som utformning av ett videomedierat möte innebÀr. Det finns olika variabler som sÀgs pÄverkar upplevd nÀrvaro, men dÄ mÀnniskors upplevelser Àr subjektiva Àr det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen Àr avgrÀnsat till att endast behandla yttre faktorer.

AbstractThis study examines the use of dance in the special education classes in high school. The purpose is to study the teachers? thoughts about dance within this school form. I want to see if they see any gains from having dance as a subject, and what might these be? Earlier research states that dance has a positive influence on mentally handicapped children and young people, and that it strengthens their general development.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever frÄn idrottsklasser respektive dans/musikalklasser.? Hur vÀl utvecklad Àr den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Hur vÀl utvecklad Àr den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer Àn klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe tvÄ urvalsgrupperna bestÄende av 29 elever frÄn dans/musikalklasser och 59 elever frÄn idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat pÄ motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vÀgdes och mÀttes vid testtillfÀllena och fick fylla i en enkÀt som behandlade fysisk aktivitet och trÀningsvanor. OvanstÄende faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivÄn sattes till p<0,05.ResultatUngefÀr hÀlften av eleverna i de bÄda urvalsgrupperna hade en tillfredstÀllande allsidig rörelsekompetens. Beroende pÄ klassprofilering uppvisades olika resultat nÀr det gÀller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna frÄn idrottsklasserna bÀttre resultat pÄ 6 av 18 enskilda stationer jÀmfört med 5 av 18 stationer för eleverna i dans/musikalklasserna.