Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.

VÄrt syfte med studien var att beskriva hur förskollÀrare anvÀnder dans och drama för att frÀmja barns lÀrande. Vi ville Àven nÄ djupare i detta syfte med tre forskningsfrÄgor som var att nÄ förskollÀrarnas intentioner med att anvÀnda sig av dans och drama, finna orsaker till varför dans och drama förekommer i olika utstrÀckningar samt vilket lÀrande förskollÀrarna ansÄg finnas i dans och drama. UtifrÄn detta valde vi som metod att utföra kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare som var verksamma i en kommun i Norrbottens lÀn. Studiens resultat visade att förskollÀrarna fann mÄnga fördelar i dans och drama för att frÀmja barns lÀrande, frÀmst utifrÄn ett syfte med Àmnena som medel för att nÄ ett lÀrande i ett annat Àmne. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÄg en nÀra koppling mellan de tvÄ Àmnena som undersöktes samt att osÀkerheten de kÀnner i utövandet av Àmnena har stor betydelse huruvida uttrycksformerna anvÀnds eller inte.

Syftet med arbetet var att undersöka vad lÀrare som undervisar i de tidigare Ären anser om att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess i barns sprÄkutveckling samt hur lÀrprocessen kan genomföras i praktiken. Till grund för arbetet ligger Lgr 11 och teorier som har koppling till dans som estetiskt lÀrprocess och sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ syftet genomfördes en intervjustudie bland sex verksamma lÀrare. Det resultat som har framkommit Àr att de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att anvÀnda dans som estetisk lÀrprocess, men att det finns en viss skillnad i hur begreppet estetisk lÀrprocess anvÀnds. Dels ses dansen som ett sprÄkligt uttryck som frÀmjas av anvÀndning, dels ses dansen som frÀmjande för sprÄkutvecklingen i tal- och skriftsprÄket.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever pÄverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. HÀrigenom förvÀntar vi oss Àven fÄ svar pÄ vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolÄren. Vi kommer Àven att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. AlltsÄ vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker Àven det Àr intressant att undersöka om det förkommer nÄgra skillnader mellan könen i deras instÀllning till dans.

Syftet med detta arbete Àr att belysa vilken syn killar som studerar pÄ gymnasium har pÄ dans. Vi börjar arbetet med att förankra vÄrt syfte i styrdokumenten för att sedan visa pÄ olika infallsvinklar pÄ killar och dans, detta gör vi genom den tidigare forskning som gjorts inom Àmnet. Vi kopplar samman vÄrt syfte med olika teoretiska utgÄngspunkter, vi har valt att fokusera pÄ teorin om hegemonisk maskulinitet och den socialpsykologiska teorin om könsroller. I arbetet har vi Àven valt att belysa brytarbegreppet, ett begrepp som syftar pÄ de mÀnniskor som bryter in pÄ omrÄden som domineras av motsatt kön. Resultatet bygger pÄ intervjuundersökningar som genomförts med Ätta stycken killar som studerar pÄ gymnasiet, fyra som lÀser pÄ musikalprogram som innefattar Àmnet dans och fyra som lÀser inriktningar som inte innehÄller dans.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för sprÄkinlÀrning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna anvÀnder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta pÄverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare Är. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet stÄr det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

Sandström Maud & Svahn Katrine (2006). Varför vÀljer elever till det Estetiska programmet med inriktning bild och dans? Why do students choose the Arts programme with concentration of art and dance? Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi arbetar pÄ det Estetiska gymnasieprogrammet med inriktningarna bild och dans och ansvarar för att utbilda elever i bild och dans under tre Ärs tid.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysa dansens utformning och betydelse i skolan. Detta med avseende att ta reda pÄ om dansen bör komma in i grundskolans tidigare Är för att fÄnga upp pojkarna och Àven försöka lyfta fram vilka förutsÀttningar som krÀvs för en bra dansundervisning. Syftet Àr ocksÄ att kunna förstÄ och utveckla min egen men förhoppningsvis andra danspedagogers dansundervisning i skolan och vill under studiens gÄng försöka bilda en uppfattning om hur dansen kan bli mer tillgÀnglig och intressant Àven för pojkarna. Den dans som det talas om hÀr Àr konstnÀrlig dans, dans som sceniskt uttrycksmedel. Metoden jag anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar har en negativ instÀllning till dansundervisning, nÀr det ordas dans. Men danspedagoger som har undervisat pojkar ser en positiv instÀllning hos pojkar under sjÀlva danslektionen. För att fÄnga pojkarnas intresse dÄ det gÀller dans i skolan sÄ har det i studier visats att det krÀvs en danspedagog som hÄller i dansundervisningen, dÄ pojkar och flickor utvecklas olika motoriskt i de tidiga Ären och ?attackerar? dans olika krÀvs det nÄgon utbildat i Àmnet som kan lÀgga upp undervisningen sÄ den anpassas Àven till pojkarna.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka Ă„tta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa förestĂ€llningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger pĂ„ en kvalitativ intervjuundersökning frĂ„n Ă„tta elever som kommer frĂ„n olika delar i Sverige: Stockholms lĂ€n, Östergötlands lĂ€n & SkĂ„nes lĂ€n. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade lĂ€st idrott och hĂ€lsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare Ärhundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldattrÀning. Kvinnorna fÄr inte tilltrÀde till idrott inom mannens idrottsföreningar i GÀvle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns pÄ kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Detta examensarbete Àr en intervjustudie om danslÀrare och klasslÀrares tankar och Äsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan hur ett samarbete mellan klasslÀrare och danslÀrare kan se ut. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare och klasslÀrare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan anvÀndas som konstform och/eller metod för att nÄ mÄl i andra Àmnen. Den förtydligar Àven hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhÀva det typiska tolkar sina upplevelser.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Syftet med mitt examensarbete Àr att - generera kunskap om hur dans som verktyg kan pÄverka lÀrandet för andra Àmnen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Dansade svenskalektioner har genomförts med tre olika klasser vid ett tillfÀlle per klass, och intervjuer har dÀrefter genomförts med klasslÀrarna. Jag har utfört kvalitativa intervjuer vars syfte ur ett hermeneutiskt perspektiv Àr att tolka, förstÄ och förklara det som undersökts. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning, skrevs ner och analyserades och tolkades. God validitet och reliabilitet har uppnÄtts under arbetets gÄng.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hÀlsa. Vi vill Àven se om och hur kursplanen följs och vilket innehÄll A-kursen har pÄ en gymnasieskola.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i nordöstra SkÄne. Eleverna som deltog i enkÀtundersökningen lÀste andra Äret i A-kursen i Àmnet idrott och hÀlsa. Totalt besvarade 98 elever ur Ärskurs 2 pÄ enkÀten.