SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie Àr att beskriva och förstÄ om och hur genus konstrueras socialt i elever och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans i skolan. Tre övergripande frÄgestÀllningar som jag anvÀnt som utgÄngspunkt i denna studie Àr, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus nÄgra betydelser i elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till dans och har dans nÄgon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag anvÀnde mig för att undersöka dessa frÄgestÀllningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lÀrare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgÄr frÄn att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans Àr en aktivitet som sÀllan förekommer i Àmnet idrott och hÀlsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat bÄde pojkar och flickor upplever att dans Àr nÄgot som intresserar flickor mer Àn pojkar, detta trots att bara nÄgra fÄ av flickorna och ingen av pojkarna frÄn intervjuerna nÀmnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hÀlsa.

SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och instÀllning till dans idrottsundervisningen.FrÄgestÀllningar:Vad har elever i Äk 9 för erfarenhet frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig instÀllningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i Äk 9?Vilka Àr elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i Äk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har Ätta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i Äk 9. Det material som anvÀndes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var fÀrdigstÀlld innan genomförandet. NÀr intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjÀlp av en teoretisk utgÄngspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt frÄn ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har fÄ positiva erfarenheter frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans ? vilket innehÄll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn pÄ omrÄdet. Vi har valt att belysa förÀndringar inom kunskapsomrÄdet genom att ta del av olika brytpunkter, bÄde nÀr det gÀller skolreformer och samhÀllsutveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lÀrare och gjorts under en dryg 10-Ärs period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrÄn tvÄ utvalda teorier i form av lÀroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans Àr svÄrt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehÄll.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och fĂ„ fördjupad förstĂ„else för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig pĂ„ dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jĂ€mfört de tvĂ„ stora danstraditionerna i Sverige. Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat Ă€r i korthet att förankringen i styrdokumenten Ă€r bristfĂ€llig och att dansens status Ă€r relativt lĂ„g i skolan. Även att de tvĂ„ lĂ€rosĂ€tena som utbildar lĂ€rare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Arbetets titel Àr Dans i skolan ? en danslÀrares och sex grundskollÀrares syn pÄ och tankar om dans i skolan, och författare Àr Emma Kayser. ProblemomrÄdet Àr dans i skolan, vilket Àr ett omrÄde som Àr förhÄllandevis frÀmmande för mÄnga. FrÄgan jag har arbetat utifrÄn Àr: Vad har en danslÀrare respektive sex grundskollÀrare för syn pÄ och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer pÄ att starta ett projekt med dans i skolan.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg. Studien kommer presentera fyra lÀrares syn pÄ dans som ett pedagogiskt verktyg i grundskolans tidigare Är genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett pedagogiskt verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lÀrarna Àr eniga om att dans Àr ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde anvÀndas i undervisningen rÄder det delade meningar om.

I grundskolans lÀroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola fÄ anvÀnda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och Àr inte ett eget Àmne. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolan som fÄtt uppdraget att undervisa i dans ser pÄ konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lÀrarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen anvÀnder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska Àmnen och omrÄdet dans. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten KartlÀggning av dansen i sydost som har sammanstÀllts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begrÀnsat mig till fyra skolor i Blekinge lÀn.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om Àmnet dans i skolorna.

För att förÀndra attityder i ett genusperspektiv har dans i det hÀr utvecklingsarbetet anvÀnts som ett verktyg för att bryta stereotypa könsuppfattningar pÄ ett fritidshem. Skolans vÀrdegrund finns för att ge kunskap om de vÀrden som vi vill utveckla hos unga mÀnniskor för att de ska veta hur vi bör behandla vÄra medmÀnniskor. Ett systematiskt kvalitetsarbete lÄg till grund som metod under det fem veckor lÄnga dansprojektet, för ett femtontal elever i Ärskurs 2. Dans utifrÄn bÄde given och egen skapad koreografi utfördes vid elva danstillfÀllen. Eleverna intervjuades enskilt före och efter dansprojektets slut.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka fyra idrottslÀrares syn och instÀllning till dansmomentet i idrottsundervisningen pÄ högstadiet, samt att se hur detta pÄverkar mÀngden undervisningstimmar i dansmomentet.FrÄgestÀllningar- Hur pÄverkar inre faktorer, som lÀrarens intresse och kunskap i dans, deras undervisning?- Vilka Àr de yttre faktorer som pÄverkar dansundervisningen?- Hur tolkar idrottslÀrarna dansmomentets beskrivning i kursplanerna Lpo 94 och Lgr 11?HypotesMin hypotes Àr att det anvÀnds lite dans i undervisningen, med lite menar jag upp till tio lektionstillfÀllen per lÀsÄr. Enligt forskning beror det bl.a. pÄ bristande kunskap hos pedagogerna. Studier visar att de flesta idrottslÀrarna anser att dans Àr en viktig del i undervisningen.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att studera dans som verktyg för lÀrande. Studien fokuserar pÄ dansens betydelse för lÀrandet i matematik samt lÀrares och elevers uppfattningar om dansmatte. I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med elever, dans- och matematiklÀrare som arbetar med dansmatte samt lÀst relevant litteratur som rör matematik och lÀrande, estetiska lÀrprocesser och dans som verktyg för lÀrandet. NÄgra av intervjuerna utfördes pÄ en skola som arbetar med dansmatte och nÄgra via telefon och e-mail. Det centrala som framkom i studien var att alla, utom en medverkande elev, Àr eniga om att dansmatte Àr ett bra medel för lÀrande i matematik och eleverna pÄstod att de lÀr sig lÀttare genom att anvÀnda kroppen.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Ett rörelsehinder inskrÀnker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande Àven pÄ social nivÄ. Dans Àr ett Àmne i skolan dÀr man interagerar och fÄr möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. FrÄgestÀllningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?FrÄgan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.Det framgÄr att dans, som fokuserar pÄ den funktionella kroppen, har förmÄga att fÄ de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att Ästadkomma i stÀllet för att lÀgga fokus pÄ funktionsnedsÀttningen. Det framkommer ocksÄ att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlÀrningsförmÄgan och kunskapsnivÄn höjs.