Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur nÄgra idrottslÀrare genomför dansundervisning samt hur nÄgraelever upplever dansundervisningen i skolan utifrÄn Lgr 11. Jag vill ocksÄ finna aspekter som finnsför en undervisning som tilltalar och engagerar fler elever. För att besvara syftet genomfördesintervjuer med lÀrare, gruppintervjuer med elever, samt enkÀter för bÄde lÀrare och elever. Insamlatmaterial bearbetades till kategorier.Resultaten tyder pÄ att det inte skett nÄgon större förÀndring hur dansundervisningen bedrivs ijÀmförelse med tidigare studier. NÀstan en tredjedel av undervisningen handlar om kulturell dans,en fjÀrdedel dÀr eleverna skapar egen dans och en femtedel med dans som trÀningsform.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om och i sÄ fall hur förskollÀrare arbetar med dans och drama i en mindre stad i vÀsterbottens inland eftersom dans och drama nÀmns i lÀroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Studien syftar till att undersöka hur dansen pÄverkar mÀnniskan socialt samt mentalt. De frÄgestÀllningar vi haft Àr, vad innebÀr dans? Hur anser danspedagoger samt dansterapeuter att dans pÄverkar mÀnniskan mentalt och socialt? Hur anvÀnds dansterapi för att stÀrka mÀnniskan?Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna tolkas med hjÀlp av hermeneutiken. Respondenterna Àr fem danspedagoger samt tvÄ dansterapeuter.VÄrt resultat visar att dans mestadels pÄverkar mÀnniskan pÄ ett positivt sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolÀmne. Bakgrunden behandlar olika aspekter pÄ kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser sÄvÀl kunskapssyn och skola generellt som estetiska Àmnen i allmÀnhet och dans i synnerhet. Vad som stÄr om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, Àr att lÀgga fram belÀgg för ett införande av dans pÄ skolschemat. Med dans menar jag i det hÀr fallet pardans, alltsÄ en social form av dans dÀr man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete Àr den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet pÄvisa nÄgra av de största vinsterna med dans och Àven argumentera för hur dessa skulle kunna pÄverka elevers utveckling, bÄde i skolan och pÄ ett personligt plan. MÄlet med arbetet Àr att kunna ge lÀrare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just pÄ deras skola.

Detta examensarbete handlar om dans i skola och förskola. Syftet Àr att undersöka dansen i nÄgra förskolor, skolor och fritidshem, att ta reda pÄ hur attityden ser ut och hur dansen anvÀnds. Meningen Àr ocksÄ att arbetet ska kunna ge tankar och idéer om hur dans kan integreras i den egna undervisningen. Kunskapsbakgrunden belyser dans och rörelse ur olika perspektiv, hur pedagoger kan frÀmja rörelse och hur man kan integrera det med andra ÀmnesomrÄden. I undersökningen har jag filmat ett dansprojekt, skickat enkÀter till 5 pedagoger och 5 förÀldrar och 8 barn har blivit intervjuade i grupp.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ mer kunskap om lÄgstadiepojkars attityder till dans. I bakgrunden beskrivs dansens historia med fokus pÄ ideal och dansens status genom tiderna. Jag redovisar för hur dansundervisningen vuxit fram i skolan och fem aspekter till den. Vidare gÄr jag in pÄ manligt och kvinnligt, mÀn och dans. Jag kopplar till styrdokument, tidigare forskning kring pojkar och dans samt hur dansen framstÀlls i media idag.

Dans har lÀnge funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa i mer eller mindre utstrÀckning. Hur mycket utrymme dansen fÄr och Àven utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lÀrarna utgÄr ifrÄn samma styrdokument. I vÄr studie kommer vi se pÄ omrÄdet dans utifrÄn lÀrares intresse och erfarenheter och om detta pÄverkar i vilken grad dansen fÄr utrymme i undervisningen. Studien syftar Àven till att se hur dansundervisningen pÄverkats i och med övergÄngen till Lgr 11. UtgÄngspunkten i teorin kommer vara lÀroplansteori, alltsÄ hur man kan tolka lÀroplanen utifrÄn olika förutsÀttningar.

Vi har gjort denna studie för att fÄ tag i förskollÀrares uppfattningar angÄende anvÀndandet av dans i förskolan och vilka skillnader och likheter det Àr i dessa, beroende pÄ om förskollÀrarna har haft nÄgot samarbete med danspedagog eller inte. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning om dans, dess historik och betydelse för utveckling och lÀrande. VÄr studie har genomförts pÄ fyra förskolor dÀr sex förskollÀrare har deltagit genom intervjuer. I resultatet fann vi att samtliga förskollÀrare anvÀnder sig av dans i förskolan, Àven om det inte Àr medvetet. De var positiva till att anvÀnda sig mer av dans och dÄ pÄ ett mer medvetet sÀtt.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om hur dans kan ta plats i estetiska lÀrprocesser igrundskolan. Vidare Àr syftet att undersöka hur danspedagoger/danslÀrare talar om dans som potential i ett sammanhang av elevers utveckling och lÀrande. En empirisk undersökning i kvalitativintervjuform har genomförts med tre danspedagoger, en Àr danslÀrare och en fritidspedagog. Tre av danspedagogerna och en danslÀrare Àr anstÀllda via Kulturskolan och arbetar med dans i grundskolan. Danspedagogerna, DanslÀraren och Fritidspedagogen har alla en högre utbildning inom dans.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ vilket sÀtt förskollÀrare anvÀnder dans som ett pedagogiskt verktyg med barn i Äldern 1-3Är. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer av fyra förskollÀrare som var slumpmÀssigt utvalda. DÀrefter drogs det paralleller mellan intervjuernas svar och den valda litteraturen.Resultatet visade att samtliga förskollÀrare ansÄg att dans var mycket viktigt för barnens utveckling. De anvÀnde sig av dans pÄ nÄgot sÀtt i sin verksamhet men det var inte alla som ansÄg att de anvÀnde dansen som ett pedagogiskt verktyg..

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att göra en kvalitativ undersökning av lÀrares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna danser i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ högstadiet.Hur arbetar lÀrare med dans i skolan?Vilka erfarenheter har lÀrare av att undervisa dans i skolan?Vilka danskategorier undervisas eleverna i?MetodMetoden som anvÀnts till denna studie Àr en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer dÀr fyra lÀrare deltog. TvÄ lÀrare arbetar i en storstad och de andra tvÄ arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i dans samt vilka danskategorier de undervisar i.ResultatResultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i dansundervisningen genom hela högstadiet. LÀrarna utgÄr frÄn den formulerade lÀroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i.