AbstractDansen har funnits lika lÀnge som mÀnniskan och den fyller flera viktiga funktioner. I det hÀr arbetet tas en rad positiva effekter av dansen upp. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken instÀllning lÀrare i idrott och hÀlsa har till dans. Med instÀllning sÄ menas kunskap, fÀrdighet och attityd till dans och om deras instÀllning till dans pÄverkar hur mycket de anvÀnder sig av dans i undervisningen. En kvantitativ undersökning har genomförts med hjÀlp av enkÀter för att fÄ svar pÄ problemformuleringen.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ högstadiet ser pÄ dans och hur dans gestaltas under lektionerna.1. Hur arbetar lÀrarna med dans under lektionerna?2. Vilka hinder och möjligheter till att förstÀrka dansen inom Àmnet idrott och hÀlsa uppfattar lÀrarna att det finns?MetodTill studien har jag anvÀnt en halvstrukturerad kvalitativ intervju som metod.

Dansen har funnits lÀnge i mÀnniskans nÀrhet och den har olika betydelser beroende pÄ vad individen har för uppfattning om dansens normer och uppbyggnad. Syftet med vÄr empiriska studie Àr att undersöka om pojkar och flickor har en liknande syn pÄ ÀmnesomrÄdet rörelse till musik samt dans i gymnasieskolan och i sÄ fall varför eller varför inte de har det. Vi har utgÄngspunkt i genusperspektivet och dÀrmed Hirdmans (2001) teorier om genuskontraktet. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr den kvantitativa undersökningsmetoden. Inom ramen för den kvantitativa undersökningsmetoden valde vi enkÀter eftersom det Àr enklast att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt för att det ger oss stora möjligheter att nÄ ut till mÄnga individer. Rörelse till musik samt dans uppfattas som ett feminint Àmne.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarIntresset ligger i att se skillnader ur ett lÀrarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i Àmnet idrott och hÀlsa har förÀndrats i och med den nya lÀroplanen.Upplever lÀrarna nÄgon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya lÀroplanen?  FrÄgestÀllningarHar dansundervisningen förÀndrats över tid i och med den nya lÀroplanen i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser idrottslÀrarna pÄ momentet dans och vad har de för instÀllning?  MetodUndersökningen genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Det Àr fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslÀrare i olika Äldrar och av olika kön. Det material som anvÀndes under intervjuerna var penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för vilken syn lÀrare har pÄ dans som kunskapsÀmne i grundskolan. Bakgrunden beskriver dans i skolans historia och belyser dansen genom olika aspekter. Litteraturen behandlar de olika aspekter vi tar upp och verifierar dess betydelse för barns utveckling. Vidare beskrivs i bakgrunden vad tidigare undersökningar ÄskÄdliggjort och redovisar hur dansen bemötts av lÀrare, elever, rektorer och förÀldrar till eleverna. Undersökningen har genomförts i form av enkÀtintervju och undersökningspersonerna bestÄr av klasslÀrare med erfarenhet av dans i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och synliggöra lÀrares reflektioner om dans som kunskapsomrÄde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som stÄr om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pÄgÄende forskning inom dans, rörelse, estetik och lÀrande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare i andra Àmnen Àn dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lÀrare nÀmner positiva effekter av dans bÄde som eget Àmne och integrerat i det övriga lÀrandet.

Sammanfattning SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Äk 1-6 upplever dans i Àmnet idrott och hÀlsa och varför dansundervisning ska bedrivas i skolan samt hur eleverna utvecklas genom dans ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv.? Hur upplever lÀrare dans i skolan?? Varför anser lÀrarna att eleverna ska undervisas i dans?? Vad tycker lÀrarna att dansen utvecklar hos barn? MetodStudien bygger pÄ en halvstrukturerad intervjumetod. I undersökningen har jag vÀnt mig till idrottslÀrare som undervisar pÄ lÄg- och mellanstadiet. TvÄ kvinnor och tre mÀn har intervjuats. Alla intervjuer har spelats in och dÀrefter transkriberats. ResultatDe flesta av lÀrare upplever dans som nÄgot positivt och roligt i undervisningen.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmÀnhet och dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrÄn genus och Ärskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i Ärskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀtundersökning med pÄstÄenden som respondenten skulle ta stÀllning till. EnkÀtundersökningen var uppdelad pÄ tvÄ delar dÀr en del behandlade elevernas attityd till dans i allmÀnhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv instÀllning till dans i allmÀnhet och dansundervisningen i skolan.

Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

SAMMANFATTNINGBakgrundEfter att ha vistats ute i verksamheten, bÄde som vikarie och lÀrarstudent inom idrott och hÀlsa, har vi uppmÀrksammat att en stor del av eleverna har en negativ attityd gentemot dans i skolan. I vÄr empiriska studie hoppas vi fÄ svar pÄ varför det förhÄller sig sÄ. Det kommer Àven att framgÄ hur idrottslÀrare jobbar med dans i skolan. För att utveckla dansen sÄ kanske det behövs en förÀndring dÀr elever och lÀrare samverkar och tillsammans ser möjligheterna.SyfteSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka varför vi har dans i skolan ur ett elev- och lÀrarperspektiv, dÀr vi tar reda pÄ hur elever och lÀrare upplever dans i skolan. Vi vill Àven ta reda pÄ hur idrottslÀrare arbetar med dans i sin undervisning, finns det möjligheter till en samverkan för att utveckla dansen?MetodUppsatsen bygger pÄ en teoretisk och en empirisk undersökning.

Skolan Àr en viktig arena för att frÀmja barns lÄngsiktiga hÀlsa samt att elever ska uppleva idrott och hÀlsa undervisningen som nÄgot positivt. UtifrÄn denna kunskap har syftet för studien utformats. Uppsatsens syfte var att, utifrÄn ett genusperspektiv, undersöka elevers upplevelse av skolÀmnet idrott och hÀlsa. Studien byggde pÄ tvÄ fokusgruppsdiskussioner, en med pojkar och en med flickor i Ärskurs nio. Fokusgruppsintervjuerna har analyserats med inspiration frÄn systematisk textkondensering.

Syftet har varit att beskriva och erhÄlla fördjupad förstÄelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period pÄ fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever mÄnga fördelar med Dans i skolan.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers och idrottslÀrares dansbakgrund och deras uppfattning av dansmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa.- Vad innebÀr dansmomentet i Àmnet idrott och hÀlsa för elever och idrottslÀrare?- Hur kommer elevers olika intressen för dans i uttryck i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodEn kvalitativ forskningsintervju har anvÀnds till denna studie. Sammanlagt intervjuades 16 elever i grundskolan, fyra elever i fyra grupperintervjuer. Deras idrottslÀrare intervjuades i en grupp om tvÄ personer. För att bearbeta den insamlade empirin tog jag hjÀlp av en ad-hoc metod som gjorde det möjligt att skapa ett allmÀnt intryck för att sedan lÀgga mÀrke till mönster, se rimligheten och stÀlla samman specifika avsnitt.ResultatSamtliga intervjuade, elever och lÀrare, Àr överens om att dans inom Àmnet idrott och hÀlsa Àr rörelse till musik.