Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Kommunikation har en central roll i dagens samhälle, särskilt i våra skolor där det används för social interaktion, för att sprida information och för att befästa kunskap. Syftet med den här studien är att identifiera och definiera kommunikationen som äger rum i ämnena bild och engelska ? hur den går till väga vad som utmärker och skiljer kommunikationen åt mellan de båda ämnena. Den här studien innehåller en kvantitativ studie av GY11:s ämnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av åtta stycken intervjuer med lärare inom ämnena bild och engelska på gymnasial nivå i Växjö. Resultatet av den här studien visar på att definitionen av vad kommunikation är skiljer sig åt i de båda ämnesplanerna.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.