Sökresultat:
1279 Uppsatser om Blivande förskollärare - Sida 10 av 86
Första mötet med blivande förÀldrar vid ankomst till förlossningsavdelning - En intervjustudie med barnmorskor
Bakgrund: NÀr en kvinna kommer med sin partner till förlossningsavdelning Àr det mÄnga kÀnslor i omlopp. Det finns mycket forskning om hur kÀnslor och upplevelser av en förlossning pÄverkar utifrÄn blivande förÀldrars perspektiv. Det saknas forskning kring hur barnmorskor upplever att möta blivande förÀldrar vid ankomst till förlossningsavdelning. Syftet: Syftet var att undersöka vad yrkesverksamma barnmorskor pÄ en förlossningsavdelning bedömer vara centralt i ett idealt första möte med blivande förÀldrar som kommer till förlossningsavdelning för förlossning, och hur ett sÄdant idealt första möte skapas. Metod: En individuell öppen intervju genomfördes med fem barnmorskor vid tvÄ förlossningsenheter i VÀstra Götland.
Samspelsstudier i skolmiljö - Blivande specialpedagogers upplevelser av samspel mellan barn och pedagoger
Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av faktorer som pÄverkar mellanmÀnskliga möten i skolvardagen. Studien har fokus pÄ relationen barn ? pedagog. Fokus finns pÄ hur blivande specialpedagoger upplever och beskriver pÄgÄende samspel dÀr barn kÀnslomÀssigt berör sin omgivning. De egna kÀnslorna som dessa samspel vÀcker hos de blivande specialpedagogerna lyfts fram.
Blivande samhÀllskunskapslÀrares syn pÄ lÀrarens uppdrag
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur blivande gymnasielÀrare i samhÀllskunskap ser pÄ sitt kommande uppdrag som lÀrare. Syftet Àr vidare att titta pÄ vad styrdokumenten sÀger om lÀrarens uppdrag. Undersökningen bygger pÄ fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger ocksÄ pÄ en analys av lÀroplan och kursplan för samhÀllskunskap. Den tidigare forskningen visar att lÀrarens uppdrag har förÀndrats de senaste 20-30 Ären till att innefatta alltfler uppgifter. LÀrarens uppdrag i dagens skola fokuserar sÀrskilt pÄ sociala uppdrag vilket innebÀr nya och stora krav pÄ lÀrarna.
Revision i smÄ Àgarledda aktiebolag : Hur upplever företagsledare och revisorer att nytta skapas genom revisionen i smÄ Àgarledda aktiebolag?
Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.
H?lsofr?mjande arbete i fritidshem. L?rares syn p? h?lsa.
Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.
L?rares reflektioner ?ver uttalsundervisningen p? sfi. ?En j?tteviktig bisak?
Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal
och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med
uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga
delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer
med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas
erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund
f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del
av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs
en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och
m?l med uttalsundervisningen.
Amningsinformation ? Blivande mödrars upplevelser av erhÄllen amningsinformation i tidig graviditet ? En kvalitativ intervjustudie
Inledning: Antalet blivande mödrar i vÀstvÀrlden som vill amma Àr pÄ tillbakagÄng och en orsak kan vara bristande amningskunskaper. Barnmorskemottagningen Fröja i Stenungsundstartade ett projekt hösten 2009 i syfte att öka amningskunskaperna hos blivande mödrar ochfrÄgade oss om vi ville utvÀrdera projektet. Syfte: Att studera mödrars upplevelse avamningsinformation given i tidig graviditet. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördesdÀr 20 kvinnor telefonintervjuades post partum. InnehÄllsanalys utfördes och resulterade i trekategorier och tio subkategorier.
Det nya ledarskapet gör entré : blivande civilingenjörers uppfattning om chefskap och ledarskapsstil
FörÀndringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer sÄ kallat grÀnslöst arbete och ett kommande generationsskifte bÄde möjliggör och stÀller krav pÄ företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn pÄ ledarskap och vad ett gott chefskap innebÀr för dem som snart ska ut pÄ arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrÄn tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet Àr en kombination av ett personligt, nÀrvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhÄllande till tvÄ aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet frÄn föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de tvÄ begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap.
"Vem bryr sig" : - pÄverkas empati av personlighet, trÀning eller situation?
Studiens syfte var att underso?ka om fo?rutsa?ttningar fo?r empati i form av personlig disposition och aktuell situation samverkar med empatiska processer fo?r att ge ett emotionellt utfall.Blivande behandlare (n=90) och specialpedagoger / specialla?rare (n=50) fick se filmer och besvara fra?geformula?r baserade pa? IRI och MACL. Stiganalys gjordes med hja?lp av SEM i SPSS/AMOS. Resultaten visade att empatisk disposition och empatiska processer tillsammans predicerar medka?nsla.
Bakgrundsmusik i klassrummet - högre eller lÀgre volym? : En studie om musikens olika funktioner och möjligheter i klassrummet
Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.
Formativ bedömning-motsvarar elevens upplevelser lÀrarens intentioner
Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt.
Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt.
Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning.
Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning.
Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.
Bollspel pÄ gymnasiet : Vad sÀger styrdokument och hur ser det dÄ ut i praktiken?
Karlson Bobits, Jonas och Okkema, Jorrit. 2012. Bollspel pa? gymnasiet ? Vad sa?ger styrdokument och hur ser det da? ut i praktiken? C-uppsats inom Idrott & Ha?lsa C. Uppsala Universitet.
Specialpedagogik berör och stör i lÀrarutbildningen : En studie utifrÄn ett erkÀnnandedialektiskt perpsektiv
Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.
Att arbeta under andra Àn svenska avtal : En kvalitativ undersökning om hur blivande sjöbefÀls instÀllning till att arbeta under utlÀndska avtal pÄverkas av vissa ekonomiska aspekter.
Detta arbete handlar om hur blivande sjöbefÀls instÀllning till att arbeta under norskt avtal, IT-avtal och utlÀndskt nettolöneavtal pÄverkades av hur resultatet av sjukersÀttning pensionsförmÄner och förÀldrapenning blir vid respektive avtal.Bakgrundsinformation samlades in frÄn om de olika avtalen och dÀrefter genomfördes intervjuer med blivande sjöbefÀl som delgavs informationen och sedan fick svara pÄ hur deras instÀllning pÄverkades.UtmÀrkande resultat Àr att den bÀsta ekonomiska förmÄnen pÄverkar instÀllningen mest positivt. SjukersÀttning och pension pÄverkade instÀllningen mest eftersom det kan bli aktuellt nÀr som helst (sjukersÀttning) och rör sig om stora belopp lÄngt fram i tiden (pension). FörÀldraförsÀkringen pÄverkade instÀllningen mindre eftersom det Àr lÀttare att planera för och gÀller en begrÀnsad tid. Att vissa anser det vara en fördel att fÄ bestÀmma sjÀlv över om och hur pensionsförsÀkringen Àr uppbyggd medan vissa anser det vara en trygghet att staten sköter detta..
"Men hur skriver man med egna ord om det Àr samma sak man vill fÄ sagt?" : Elever om problemet att skriva med egna ord.
I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.