Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Nyckelord: DBS, cervikal dystoni, personperspektiv, livssituation, kvalitativ och Roys Adaptionsmodell. Bakgrund: Dystoni ?r en sjukdom som drabbar r?relseorganen. Sjukdomen medf?r ih?llande muskelkontraktioner som leder till f?rvriden kroppsh?llning. Incidensen ?r 1,18/100.000/ ?r, vilket inneb?r att det ?r en relativt ovanlig sjukdom.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

RÄdande marknadssituation för lokaluthyrning Àr tuff. I konkurrensutsatta branscher Àr nöjda kunder en klar mÄlsÀttning och ett mÄste för att överleva. Fastighetsbranschen har tidigare haft andra mÄl med sin verksamhet Àn kundnöjdhet, byggandet har varit i fokus och förvaltningsfrÄgorna har varit lÄgprioriterade.Idag Àr mÄnga fastighetsföretag pÄ vÀgen mot att bli mer kundorienterade, det vill sÀga sÀtta kunden i fokus istÀllet för fastigheten. Den kunddrivna fastighetsförvaltningen innebÀr att maximera vÀrdet för sina hyresgÀster. Genom ökade resurser pÄ förvaltningen kan man skapa bÀttre relation med sina hyresgÀster vilket medför mÄnga fördelar och pÄ sikt kanske Àven en högre vÀrderad fastighetsportfölj.

För att frÀmja landsbygdens utveckling och till följd av förÀndringar i markpolitiken tillÀts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemÄl. Glesbygd, som Àr landsbygd karaktÀriserad av gles befolkning, Àr mer utsatt för de problem som landsbygden stÄr inför. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgÄng av rÀttskÀllor, tolkning av rÀttsfall och analys av LantmÀteriets praxis.

Vi presenterar bevis av b?de den starka och svaga formuleringen av Banach-Tarskis para dox. Specifikt visar vi att alla klot i R3 ?r E(3)-paradoxala (svaga formuleringen), och att alla begr?nsade delm?ngder av R3 med icke-tom interi?r ?r E(3)-ekvidekomponerbara (starka formuleringen). Vi presenterar relevant teori g?llande ekvidekomponerbarhet och paradoxalitetsom kr?vs f?r att genomf?ra bevisen.

ÄgarlĂ€genheten Ă€r den senaste lagstiftade uppla?telseformen i Sverige. En Ă€garlĂ€genhet Ă€r en tredimensionell fastighet som Ă€r avgrĂ€nsad bĂ„de horisontellt och vertikalt. ÄgarlĂ€genheten medför enskilt Ă€gande av en lĂ€genhet i ett flerbostadshus i liknelse med Ă€gande av ett smĂ„hus.Syftet med examensarbetet a?r att undersöka vilka preferenser som ligger till grund fo?r köpet av Ă€garlĂ€genheter i Sverige.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

I detta arbeta har en energiutredning av fastigheten Kvarteret Masten gjorts. Kvarteret Masten ligger pÄ Nygatan 43 och Centralgatan 9 i GÀvle. Fastigheten bestÄr av 30 hyreslÀgenheter och 3 butiker. En energiutredning innebÀr att energianvÀndningen delas upp i tvÄ delar, en tillförd och en bortförd.  I den tillförda energin ingÄr den köpta energin i form av fjÀrrvÀrme samt gratisenergin som kommer frÄn personer, solen, belysning och elektrisk utrustning.  Bortförda energin bestÄr av transmissioner, ventilation, tappvarmvatten samt en ofrivilig ventilation. Transmissioner Àr förluster genom byggnadens konstruktionsdelar som vÀggar, tak, golv, fönster och dörrar.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Idag bor ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning inom 1 mils radie frÄn kusten, vilket innebÀr att en stor del av vÄr bebyggelse ligger inom riskomrÄde för havsvattennivÄhöjningen. Det Àr av stor vikt att samhÀllet angriper detta problem och tar det pÄ största allvar, bÄde pÄ nationell, regional och pÄ lokal nivÄ. Jag har i denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur strategierna i kommunerna ser ut för bebyggelse, sÄvÀl den befintliga som den framtida, samt vilka svÄrigheter och konflikter de kan stÀllas inför. Jag har gjort en fallstudie av Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommun, dÀr jag granskat de styrdokument som tagits fram som berör havsnivÄhöjningen. Intervjuer med ansvariga pÄ stadsbyggnadsavdelningarna har gjorts, dÀr frÄgor stÀllts om hur kommunernas strategier ser ut och hur samarbetet med myndigheterna fungerar.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).