Sökresultat:
686 Uppsatser om Ansvarsfördelning gällande fel i fastighet - Sida 23 av 46
ALLT UNDER KONTROLL? En studie om hotuppfattningar och konspiratoriskt t?nkande
Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns
behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt.
Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet,
kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist
p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det
finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation
det r?r sig om.
Relationer i ett köpcentrum
Risker och risktagande Àr en central del i det dagliga arbetet hos banker. Diskussionerna har varit mÄnga vad gÀller om banker pÄ ett effektivt sÀtt arbetar för att minimera riskerna. AllmÀnheten Àr beroende av banker samtidigt som bankerna Àr lika beroende av sina kunder. DÀrför har vi valt att i denna uppsats studera hur riskhanteringen i banker fungerar samt att se om dessa metoder har förÀndrats sedan finanskrisen. Syftet med uppsatsen Àr att studera riskhanteringen under finanskrisen och vad som gjorts för att minimera riskerna pÄ nÄgra av Swedbanks lokala kontor i Sverige. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat sex personer frÄn tre olika kontor och pÄ olika positioner inom banken. DÄ vi ville fÄ respondenternas personliga Äsikter var det hÀr den metod som passade vÄr studie bÀst.
Anbudsprocessen
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
Gaskvalitetssensor
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
H?lsosamma matvanor i skolor med olika socioekonomiska f?ruts?ttningar
Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja
h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget.
Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren
2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning
av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277
registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa
analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.
Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status,
tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt
g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av
matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.
MELLAN SM?RTA OCH ORD Sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom
Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar
?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir
odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka
sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med
demenssjukdom.
à terfall bland individer med sexuell sto?rning som genomga?tt ra?ttspsykiatrisk underso?kning 1992 till 2002
Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).
Reduktion av stoftutsla?pp fra?n na?rva?rmepanna genom tillsats av kaolin som bra?nsleadditiv
Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.
Ombyggnad eller reparation - var gÄr grÀnsen?
Alla företagare som har en fastighet i rörelsen har sÀkert nÄgon gÄng stÀllt sig frÄgan ?Àr denna utgift direkt avdragsgill eller mÄste den aktiveras??. Utgör utgiften reparation blir den direkt avdragsgill i företagets nÀringsverksamhet. Om utgiften dÀremot utgör ombyggnad ska den istÀllet aktiveras. DÄ avskrivningstiden för exempelvis en byggnad varierar mellan 20 och 50 Är, kan detta innebÀra en lÄngsam kostnadsföring.
Husköpares betalningsvilja
Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkar en konsuments betalningsvilja vid köp av en fastighet. Detta ska vi ta reda pÄ genom att se det ur ett perspektiv utifrÄn köpare av smÄhus. Metod:Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ metod, denna metod ligger sedan som underlag till analysen. Analysunderlaget bestÄr av primÀrdata frÄn fallstudien som grundas pÄ enkÀter som blivit utskickade till nyblivna husÀgare. SjÀlva essensen i undersökningen bestÄr av att undersöka vilka faktorer som pÄverkar huspriserna mest, men undersökningen syftar Àven till att försöka svara pÄ frÄgor som; Vad pÄverkar huspriser? Hur pÄverkar det? Vilka relationer finns mellan de olika faktorerna? Och slutligen, Vad pÄverkar husköparnas betalningsvilja? Resultat & slutsats: Resultatet frÄn enkÀtundersökningen visar att husköpare i första hand tar hÀnsyn till lÀget pÄ fastigheten, dÀrefter följer pris, storlek och rÀnta.
SammansÀttning av hyresgÀster i kommersiella lokaler -en studie av sex fastighetsföretag i SkÄne
Fastighetsförvaltaren ska underlÀtta för hyresgÀsten att lyckas i sin affÀrsverksamhet. För att möjliggöra detta kan det vara av vikt att ha en vÀl fungerande sammansÀttning av hyresgÀster. Det Àr Àven av betydelse att fastighetsföretaget har en förstÄelse för hur den egna verksamheten pÄverkas hyresgÀstens verksamhet.
Uppsatsen Àr en studie av hur sex fastighetsföretag i SkÄne arbetar med sammansÀttningen av hyresgÀster i kommersiella lokaler. I vilken utstrÀckning fastighetsföretagen arbetar med sammansÀttningen skiljer sig Ät.
Framtidens Kontrollplats
VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.
AnvÀndbara och sÀkra mobila banktjÀnster : en studie med fokus pÄ anvÀndaren
Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.
ATT ?TERST?LLA BALANSEN En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med personer med ?tst?rningar
Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.
KRAMI ? EN ARENA F?R F?R?NDRING En Kvalitativ Studie om Samverkan som F?rebygger ?terfall i Brott
Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes
en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott.
Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en
arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden,
Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas
perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till
?terintegreringen till arbetslivet.