Stora bostadsfastigheter i glesbygd
En studie av rättsfall och praxis
Residential propertiesSparsely populated areasLand use policyProperty formationRural development policiesBostadsfastighetGlesbygdMarkpolitikFastighetsbildningLandsbygdspolitik
För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis. Resultaten visar att flera rättsliga faktorer, nämligen skyddszon, extensivt nyttjande, skogsmark, jordbruksmark och fastighetens belägenhet i glesbygd påverkar tillåtligheten av att bilda stora bostadsfastigheter. Vidare visas att inga avsevärda skillnader mellan lands- och glesbygd i Lantmäteriets praxis finns. Därutöver så tyder tolkningen av rättsfall på att domstolarna inte alltid beaktar markpolitikens främjande av glesbygden. Det starkaste motstående intresset för bildandet av stora bostadsfastigheter ligger i skyddet av skogsnäringen, som även till stor del sammanfaller geografiskt med glesbygden. Resultaten tyder på att nuvarande rättsläge och markpolitik inte tillräckligt beaktar glesbygdens regionalpolitiska intressen, i form av främjande av boende och sysselsättning.