De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Denna uppsats tar upp energianvÀndningen för kyla och vÀrme inom industri. En fallstudie har gjorts pÄ Sandvik AB:s industriomrÄde i Sandviken dÀr en fastighet besörjs med sorptionskyla frÄn ett luftbehandlingsaggregat för att fÄ ett inneklimat med rÀtt temperatur och luftfuktighet. I fastigheten tillverkas verktyg till bland annat borrning, frÀsning och svarvning. Vid denna tillverkning sÄ krÀvs det kyla till maskiner och oljerening, denna kyla levereras av kylmaskiner.  Sorptionsprocessen innebÀr ett vÀrmebehov under sommaren.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

EnergifrÄgor och energieffektivisering blir alltmer uppmÀrksammat i dagens samhÀlle. Kostnadssituationen för energi Àr idag helt annorlunda mot vad den var för 30 Är sen, priset Àr numera mycket högre. Speciellt pÄverkar detta gamla sjukhus dÀr det Àr installationstÀtt och det finns aktivitet som pÄgÄr i stort sett dygnet runt. HÀr finns det helt klart en hel del pengar att spara in, frÄgan Àr bara var och hur? Detta examensarbete innehÄller en energikartlÀggning av kirurgibyggnaden pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, i rapporten ofta benÀmnd som byggnad 33, samt Àven en fördjupning kring omrÄdet ventilation avsedd för operationssalar. Rapporten redovisar inledningsvis en energibalans av byggnaden som har Ästadkommits med hjÀlp av simuleringsprogram, uppmÀtta vÀrden och berÀkningar.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Idag finns det cirka en halv miljon bostÀder frÄn miljonprogrammet som Àr i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som Àger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krÀvs för att höja standarden och förlÀnga livslÀngden pÄ fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktÀgande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att anvÀnda direktÀgande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet Àr att kapitalet kan hÀmtas frÄn den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiÀr minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar tvÄ omrÄden i Stockholm och Àr belÀgna Rinkeby- Kista och SkarpnÀck.Med hjÀlp av rÀkneexempel pÄ en fiktiv fastighet utplacerad i dessa tvÄ omrÄden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom anvÀnds i denna uppsats. Exempelvis fÄr en fondinvesterare 9,1 % per Är i SkarpnÀck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Idag finns det cirka en halv miljon bostÀder frÄn miljonprogrammet som Àr i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som Àger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krÀvs för att höja standarden och förlÀnga livslÀngden pÄ fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktÀgande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att anvÀnda direktÀgande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet Àr att kapitalet kan hÀmtas frÄn den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiÀr minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar tvÄ omrÄden i Stockholm och Àr belÀgna Rinkeby- Kista och SkarpnÀck.Med hjÀlp av rÀkneexempel pÄ en fiktiv fastighet utplacerad i dessa tvÄ omrÄden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom anvÀnds i denna uppsats. Exempelvis fÄr en fondinvesterare 9,1 % per Är i SkarpnÀck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Denna uppsats pÄvisar ett tillvÀgagÄngssÀtt som en extern aktör kan tillÀmpa nÀr en fastighet förvÀrvats med avsikt att Àndra upplÄtelseform. DÄ uppstÄr frÄgan hur de befintliga hyresgÀsterna skall omlokaliseras för att den nya Àgaren skall ha möjlighet att verkstÀlla sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras pÄ pÄverkansfaktorer som styr hyresgÀstens val av ersÀttningslokal. Vi fokuserar Àven pÄ hur hyresgÀstens materiella och psykologiska behov kan tillfredsstÀllas samt hur marknadsförutsÀttningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frÄgestÀllningen och det material som kommer att framstÀllas.