Sökresultat:
195 Uppsatser om Adaptiv stämning - Sida 2 av 13
Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav
Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.
Luftburen förnödenhetsförsörjning : En nödvÀndig metod eller ett exklusivt förfarande?
Studien omfattar ÀmnesomrÄdena luftburen försörjning, logistikkoncept, operativ och taktisk logistik. DÄ försörjning av förband pÄverkas av insatsens operationsplan, den fysiska miljön och den hotbild som rÄder, Àr det en nödvÀndighet att det logistikkoncept som styr hur understödet genomförs Àr av en robust och adaptiv karaktÀr.Syftet med studien Àr att undersöka vad ett logistikkoncept vinner pÄ att ha luftburen förnödenhetsförsörjning som en ingÄende parameter samt att undersöka hur Försvarsmaktens marktaktiska förband pÄverkas av att understödjas av ett sÄdant koncept.Studiens empiri utgÄr huvudsakligen frÄn de svenska Försvarsmakts doktriner och dokument vilken kompletteras genom intervjuer samt utlÀndsk stödlitteratur. Analysverktyget utgÄr ifrÄn Moshe Kress teori om Operational Logistics. I studien analyseras logistikkoncept som tillÀmpats vid tre olika insatser.Av studiens analys framgÄr att ett logistikkoncept svÄrligen kan vara av robust och adaptiv karaktÀr om konceptet saknar möjligheten att tillÀmpa luftburen försörjning som metod. En viktig slutsats Àr att metoden kan öka understödda förbands förmÄga till uthÄllighet och verkan..
Adaptiv bildladdning i en kontextmedveten webbtjÀnst
Information pÄ webben konsumeras idag via en mÀngd heterogena enheter. Faktorer som nÀtverksunderlag och skÀrmupplösning pÄverkar vilken bild som Àr lÀmplig att leverera till klienten, dÄ en bild i sitt originaltillstÄnd pÄ en tekniskt begrÀnsad enhet tar lÄng tid att hÀmta samt krÀver en stor datamÀngd. Eftersom surfandet pÄ mobila enheter via mobila nÀtverk förvÀntas att öka Àr en lösning för adaptiv bildladdning relevant. Syftet Àr att undersöka huruvida en webbtjÀnst, bestÄende av en klient och en server, kan avgöra bÀst lÀmpad bildkvalitet att leverera till klienten, baserat pÄ dennes aktuella nÀtverksprestanda och skÀrmupplösning. En enhet med lÀgre skÀrmupplösning och ett lÄngsammare nÀtverk berÀttigar en bild i sÀmre kvalitet och lÀgre bildupplösning.
Adaptiv stÀmning : En bedömning av acceptabilitet och tonkvalitetsuppfattning
This thesis presents an adaptive tuning system that can be described as a dynamic Just Intonation tuning system, being compatible with equally tempered instruments. The tuning system is called Hermode Tuning (HMT) and the tuning used as comparison for evaluation is the standardized western tuning, the equal tempered tuning. This study investigates preferences for these two musical tuning systems, depending on whether the tunings are presented on a piano or with woodwind instruments. A listening test was done with students at the Falun Conservatory of Music, including both a vertical listening (intervalls) and a horizontal listening (cadenses and musical compositions) of Hermode tuned musical material. Overall the results showed no significant preferences for either tuning system irrespectively of what instrument it was presented with.
Upp pÄ tÄ, snabba fötter! : En kvalitativ studie om feedback i idrottsundervisningen pa? ho?gstadiet
Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.
Hur utvecklar man det ra?tta tekniksto?det fo?r att underla?tta dokumentation av formativ bedo?mning? : En studie av la?rares administrativa arbetssituation na?r det ga?ller dokumentation av formativ bedo?mning
In this study we have examined how teachers work with the documentation of formative assessment with focus on how to design the right technological support to make it more simple and more efficient. We have studied how teachers? work with documentation in practise based on the guidelines for formative assessment presented at the National Agency of Education. We performed observations and interviews in primary schools with teachers in different subjects in Ska?ne and Norrland.
Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11
Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.
Hur bedo?ms naturvetenskapligt arbetssÀtt pÄ kemilaborationer?
Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer.
Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Bedömning av den sederade patienten : Komfort och lindring som utmaning för intensivvÄrdssjuksköterskor
BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.
Adaptiva metoder för systemidentifiering med inriktning mot direkt viktoptimering
Direkt viktoptimering (Direct Weight Optimization, DWO) Àr en ickeparamterisk systemidentifieringsmetod. DWO bygger pÄ att man skattar ett funktionsvÀrde i en viss punkt genom en viktad summa av mÀtvÀrden, dÀr vikterna optimeras fram. Det faktum att DWO har en inparameter som man mÄste veta i förvÀg leder till att man pÄ nÄgot sÀtt vill skatta denna inparameter. Det finns mÄnga sÀtt man kan göra denna skattning pÄ men det centrala i denna uppsats Àr att skatta inparametern lokalt. Fördelen med detta Àr att metoden anpassar sig om till exempel systemet Àndrar beteende frÄn att variera lÄngsamt till att variera snabbare.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Kan havregrynsgr?t till frukost p?verka aptiten hos vuxna? En systematisk litteratur?versikt
Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det
befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost
p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna.
Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i
tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var
2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta
artiklar.
Att rÀtta prov/arbeten med fÀrger och kommentarer, - En elevutvÀrdering av en rÀttningsmetod med formativ bedömning
Sammanfattning
Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.
Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd
Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.