Interaktionskvalitet - hur mäts det?

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i höga hastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måste utveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt. För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaper om den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en så flexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektiva mätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnitt med hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är att fastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet. För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva och fysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infrared specroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor och detektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task load index; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäter uppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessa metoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitala gränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktion minimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta