Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total Arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total Arbetsbelastning och om stress och Arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala Arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Bakgrund: Hög Arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal är ett problem både i Sverige och internationellt. En ökad förståelse av hur Arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten krävs för att förebygga fler vårdskador inom vården. Syfte: att belysa vilka faktorer som skapar Arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal och dess betydelse för patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt där studier som undersöker Arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerhet granskades. 15 studier valdes ut via Pubmed, Psycinfo och Cinahl, där 11 var kvantitativa, två var kvalitativa och två var av mixed design.  Resultat: Faktorer av betydelse för Arbetsbelastningen som hade ett samband med patientsäkerheten var ?stressrelaterade situationer?, ?antal patienter i förhållande till personal?, ?antal arbetspass och längd? och ?personals erfarenheter?.

Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur den höga Arbetsbelastning som förekommer inom dagens sjukvård påverkar sjuksköterskan och vården av patienten. Artikelsökning genomfördes i databasen Science Direct. Sammanlagt inkluderades 10 artiklar i studien, fem kvalitativa och fem kvantitativa. Resultatet visade att en hög Arbetsbelastning påverkade sjuksköterskan på flera områden. Till exempel så fick hon inte den tid hon behövde med patienten för att göra ett tillfredsställande arbete.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög Arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur Arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin Arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att Arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin Arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin Arbetsbelastning är i fokus.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög Arbetsbelastning, samt hur en hög Arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög Arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental Arbetsbelastning.

Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av Arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna Arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög Arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Abstrakt: De flesta människor kommer någon gång i sitt liv i kontakt med vården och utsätts därmed för risken att möta en bristande patientsäkerhet. I sjuksköterskans roll ingår det att skydda patienter och medarbetare från detta. Tidigare forskning har indikerat att det finns ett samband mellan Arbetsbelastning, arbetsmiljö och patientsäkerhet. Den aktuella studien bekräftade detta då författarna fann att då sjuksköterskor upplevde en hög Arbetsbelastning och en sämre arbetsmiljö innebar det risker för patientsäkerheten..

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög Arbetsbelastning, samt hur en hög Arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög Arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental Arbetsbelastning.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares uppfattningar om sin nuvarande arbetssituation och hur det påverkar deras Arbetsbelastning. Studien tar sin utgångspunkt i att vi upplever att Arbetsbelastningen för lärare har ökat. Undersökningen genomförs genom kvalitativa intervjuer med fem grundskollärare verksamma i en kommun i Halland. Resultatet visar att lärarnas arbetssituation präglas av en hög Arbetsbelastning. Flera arbetsuppgifter tillkommer ständigt till läraryrket men tiden förblir oförändrad.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög Arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur Arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin Arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att Arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin Arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin Arbetsbelastning är i fokus.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög Arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur Arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin Arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att Arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin Arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin Arbetsbelastning är i fokus.

Det är inget nytt att arbetsmiljön för sjuksköterskor inte är tillfredsställande. Stress är ett vanligt förekommande i arbetslivet, främst hos vårdpersonal. Det finns lagar och föreskrifter som måste följas för att en god arbetsmiljö och hög vårdkvalitet skall kunna uppfyllas, trots det finns det brister inom hälso- och sjukvårdens verksamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vårdkvalitet påverkas av hög Arbetsbelastning och stress hos sjuksköterskan. Litteratursökning gjordes i PubMed, Cinahl och Psyc-INFO.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

Arbetets syfte var att utreda reliabilitet och validitet för en blickregistreringsutrustning, JAZZ?, som finns på FOI i Linköping. Dessutom skulle utredningen klargöra huruvida utrustningen kan användas till att detektera mental Arbetsbelastning. Tre olika studier gjordes på 17 försökspersoner. Endast sackader i horisontalled studerades, trots att utrustningen har ett flertal andra mätområden.

Lärare är en yrkesgrupp med hög Arbetsbelastning. Avtalsförhandlingarna 2010 mellan arbetsgivare och lärarförbund fokuserade på lärarnas anställningsformer och möjligheten att kunna avvika från den traditionella ferietjänsten som tillåter arbete under valfri tid och plats ett antal timmar i veckan. Studiens syfte var att utröna om det fanns någon skillnad i stress utifrån kontroll, distansering, Arbetsbelastning och socialt stöd mellan anställningsformerna ferietjänst och semestertjänst (som innebär mer reglerad arbetstid). 34 gymnasielärare valde att delta i enkäten, 21 med ferietjänst och 13 med semestertjänst. Resultatet visade en tendens att gymnasielärare med ferietjänst upplevde mer kontroll och arbetade mer hemifrån än semestertjänstgruppen samt att kvinnliga gymnasielärare hade mer socialt stöd än de manliga.