Efter erfarenheter från jobb och praktikplatser har vi fått upp ögonen för vikten av väl fungerande projektledning av Upplevelseproduktioner. Därför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i Piteå 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur modeller för Upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av Upplevelseproduktioner. Studien är gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i Piteå 2011 där Sara var projektledare samt en litteraturstudie.

Uppsatsens inledning börjar med att introducera läsaren till arbetet med en presentation av ämnet och varför det är av intresse samt en beskrivning av utbildningen för Upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier från Upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lärande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet är att kombinera teorier om upplevelsesamhället och Upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lärande som är mer individanpassad och hänsynstagande till elever med särskilda behov.För att kunna svara på de framtagna forskarfrågorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhället och Upplevelseproduktion kan appliceras på individanpassat lärande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stärka ett individanpassat framtida lärande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier från Upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlätta lärandeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lärande kan utvecklas med hjälp av nya kunskaper de inte redan besitter om lärande..

?Hur Upplevelseproduktion kan användas som ett metodologiskt hjälpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets väggar? är en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination på institutionen för Musik och Media vid Luleå tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om Upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte är att ge en bred överblick av förutsättningarna för kreativitet. Jag kommer också studera vilka metodologiska tillvägagångssätt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Vi befinner oss idag i ett upplevelsesamhälle där upplevelser är det starkaste konkurrensmedlet. Samtidigt växer debatten om hållbar utveckling och det krävs att vi människor involverar oss i vardagen för att en hållbar utveckling av samhället ska vara möjlig. Syftet med denna uppsats är därför att studera huruvida och på vilket sätt Upplevelseproduktion kan användas som ett verktyg för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling. Jag vill genom min studie få insikt i vilka aspekter av Upplevelseproduktion som används för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling och hur de som arbetar i den dagliga verksamheten med hållbar utveckling ser på upplevelser och dess innebörd. För att undersöka detta väljer jag att göra en fallstudie där Humanitetens Hus i Malmö står i fokus.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns metoder inom Upplevelseproduktion att aktivera det mänskliga belöningssystemet för att öka individens benägenhet att vilja konsumera den specifika upplevelseprodukten igen. Arbetet kretsar kring tre övergripande frågor för att möta syftet. Vad, varför och hur. Vad är det mänskliga belöningssystemet, varför har människan ett belöningssystem och hur kan man aktivera det mänskliga belöningssystemet i en Upplevelseproduktion? Denna uppsats är en studie med ett positivistiskt förhållningssätt.

I dagens upplevelsesamhälle sker en generationsväxling på svensk arbetsmarknad. En ny generation av unga medarbetare, som går under benämningen generation Y, ska ersätta 40-talisterna som går i pension. Arbetsgivare står inför en utmaning gällande rekrytering av dessa unga medarbetare som skiljer sig från tidigare generationer. (Fürth, 2008). De har växt upp i en tid då fokus har flyttats från materialistiska värden till emotionella sådana och där upplevelser har fått en ökad betydelse (Pine & Gilmore, 1999).

Samhället har utvecklats från att kunder köper produkter till att gäster konsumerar meningsfulla upplevelser. Upplevelseproduktion är ett sätt att iscensätta dessa meningsfulla upplevelser. En vandring är en upplevelse och ledutveckling blir den Upplevelseproduktion som iscensätter vandringen för gästen. Denna studie har genomförts på uppdrag av LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och har gått ut på att studera hur Upplevelseproduktion skulle kunna bidra till den planerade vandringsleden Bondeleden. Syftet med studien har varit att ta fram en generell metod för kommersiell ledutveckling baserat på de Upplevelseproduktionsbaserade verktygen interpretation och storytelling för att sedan exemplifiera metoden på Bondeleden.

Ordet upplevelse används idag av många företag i olika branscher för att fylla sina tjänster med värde. Inom marknadskommunikation har byråerna börjat använda sig av upplevelsemarknadsföring för att tränga igenom mediebruset och tillgodose kunder och konsumenter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunikationsbyråer, som profilerar sig inom upplevelsebaserad marknadsföring, använder begreppet upplevelse och därigenom uppnå förståelse för vilken generations Upplevelseproduktion de arbetar med. Jag utgår ifrån Bosjwijk, Peelen och Thijssen (2007), vars modell innebär att det finns tre generationer Upplevelseproduktion, varav den första generationen, iscensättning, innebär att organisationen utformar upplevelsen för individen. I den andra generationen, samproduktion, utformar organisationen och individen upplevelsen tillsammans.

Syftet med uppsatsen var att studera de trender som finns inom mötesindustrin idag för att skapa en konceptutveckling genom användandet av verktyget omvärldsanalys samt teorier från Upplevelseproduktion. Vi har därefter applicerat denna konceptutveckling på Nordkalotten hotell och konferens. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats, ett induktivt arbetssätt med kvalitativ datainsamling inom berört område. Genom omvärldsanalys har trender som kan appliceras inom konferensvärlden analyserats för att sedan appliceras i den konceptutveckling som föreslagits till Nordkalotten hotell och konferens.Resultatet av vår studie rekommenderar användandet av sociala medier som ett relationsbyggande kommunikationsverktyg för företag och organisationer inom konferensindustrin..

Allt började med att vi fick ett uppdrag av ägarna på Treehotel som ville ha hjälp med att utveckla vissa delar av sin verksamhet. Vi bestämde tillsammans med dem att vi skulle fokusera på Victoriastigen, den transportsträcka som idag leder hotellgästerna upp till trädrummen, och hjälpa dem att utveckla denna med hjälp av Upplevelseproduktion. Vårt syfte med studien är således att med storytelling som verktyg och teori från Upplevelseproduktion utveckla Victoriastigen för att förstärka helhetsupplevelsen av ett besök på Treehotel. De metoder vi använt oss av är kvalitativa intervjuer samt egna reflektioner och vi har utifrån dessa metoder fått fram ett resultat som svarar mot våra forskningsfrågor. Vi har med utgångspunkt i en interaktiv metod med våra uppdragsgivare samt konklusionerna av vårt resultat sedan skapat konceptförslag för Victoriastigen.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Strategi 2020, som är en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, där visionen är att fördubbla omsättningen av svensk turism på 10 år. Strategiarbetet går ut på att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de målgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagsläget inte finns några satsningar på att förbättra det svenska värdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men även för att nå det utsatta målet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man på sikt kan förbättra det svenska värdskapet genom att arbeta med barn som är mellan sex och tolv år gamla. Jag har tittat på olika framgångsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma åldersgrupp för att få inspiration till hur ett värdskapsarbete skulle kunna se ut.

Syftet med denna magisteruppsats i Upplevelseproduktion är att: studera huruvida och på vilket sätt, frontpersonal vid två svenska mäss- och konferensanläggningar, upplever att yrkesstolthet är en faktor som motiverar till att utöva värdskap. Med ett hermeneutiskt förhållningssätt och en induktiv ansats har kvalitativa och semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt åtta informanter ingår i studien, fem av dessa är anställda vid Svenska Mässan i Göteborg, resterande tre vid Nolia i Piteå. Intervjuerna har transkriberats och analyserats. Litteraturstudier ligger till grund för den problemformulering som mynnar ut i syftet.

Då samhället går mot ett upplevelsesamhälle ställs nya krav på organisationer, och så även på museer. Vi har identifierat att Generation Y (80- och 90-talister) besöker museer i mindre utsträckning än äldre generationer vilket skulle kunna ses som oroande då Generation Y är morgondagens museibesökare och kulturkonsumenter. Generation Y är den första generationen som vuxit upp omgivna av tekniska prylar. De ställer höga krav på sin omgivning och vill bli underhållna, vilket är ett behov som museerna måste möta.Syftet med arbetet är att undersöka huruvida Upplevelseproduktionsteorier kan appliceras på utställningsproduktion för att skapa attraherande utställningar för Generation Y, exemplifierat genom konceptutveckling av den permanenta utställningen på Piteå museum. Vi har funnit att Upplevelseproduktion och utställningsproduktion med fördel kan kombineras.

Allt började med att vi fick ett uppdrag av ägarna på Treehotel som ville ha hjälp med att utveckla vissa delar av sin verksamhet. Vi bestämde tillsammans med dem att vi skulle fokusera på Victoriastigen, den transportsträcka som idag leder hotellgästerna upp till trädrummen, och hjälpa dem att utveckla denna med hjälp av Upplevelseproduktion. Vårt syfte med studien är således att med storytelling som verktyg och teori från Upplevelseproduktion utveckla Victoriastigen för att förstärka helhetsupplevelsen av ett besök på Treehotel. De metoder vi använt oss av är kvalitativa intervjuer samt egna reflektioner och vi har utifrån dessa metoder fått fram ett resultat som svarar mot våra forskningsfrågor. Vi har med utgångspunkt i en interaktiv metod med våra uppdragsgivare samt konklusionerna av vårt resultat sedan skapat konceptförslag för Victoriastigen.

Studien berör destinationsutveckling, Strategi 2020 samt de immateriella värdena inom Upplevelseproduktion. Strategi 2020 är framtagen av Svensk Turism AB som ett underlag för destinationer att arbeta med. Bakgrunden till studien grundar sig i upplevelsesamhällets utveckling och upplevelseekonomin. Vi har identifierat att människorna i upplevelsesamhället idag kräver mer än basbehoven och de materiella värdena samtidigt som konkurrensen ökar för destinationer i och med globaliseringen och urbaniseringen. Det krävs därmed att destinationer identifierar unika erbjudanden genom immateriella värden som adderar mening till människors liv och tillfredsställer deras behov.