Sökresultat:
159 Uppsatser om Skatteförrättning - Sida 1 av 11
VALDELTAGANDE BLAND PERSONER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDS?TTNING. En intervjuunders?kning med st?dpedagoger
Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara
v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte
l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt
som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med
intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till
st?d och service.
?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.
Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild
service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk
funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla
aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk
funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p?
l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.
Att hitta ra?tt sto?dhjul : En kvalitativ studie om elevers uppfattning av fo?ra?ldrars sto?ttning
Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.
Fo?ra?ndringsprocesser i acceptance and commitment therapy fo?r personer med ho?rselnedsa?ttning : - en randomiserad kontrollerad studie
I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.
En skola för alla : Hur lärare talar om inkludering med elever i behov av särskilt stöd
I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.
Musiken skapar en bro mellan människor : en intervjustudie med personal inom Daglig Verksamhet
Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.
Den r?rliga ers?ttningens koppling till svenska f?retags framg?ng
Denna studie unders?ker huruvida r?rlig ers?ttning p?verkar ett svenska f?retags framg?ng genom finansiella incitamentprogram. Anv?ndandet av dessa typer av incitamentprogram har ?kat i Sverige p? senare tid vilket skapat upphov till nyfikenhet kring ?mnet. Individuell kompensation har l?nge fungerat som motivation f?r arbete att prestera b?ttre och d?rmed gynna f?retaget och dess intressenter.
Stabilitet eller förändring? : Personalomsa?ttningens inverkan pa? kunskapsdelning i tva? ledningsgrupper
Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.
Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag
Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.
Musik tillsammans med personer med grav intellektuell funktionsnedsättning - personals perspektiv
Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.
?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning
Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad
gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en
marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en
komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden
prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men
elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom
forskningen.
Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad
gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras
uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i
f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats
har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r
m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och
specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa
intervjuer som sedan analyserades tematiskt.
Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade
f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.
Makt och styrning inom idrottens fält : En kvalitativ studie om ungdomar med funktionsnedsättning och deras villkor inom idrottsrörelsen
Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.
Resultatmanipulering inom IAS 36 : En studie av soliditet och o?verdrivna goodwillnedskrivningar pa? Stockholmsbo?rsen
Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.
Kommunikation med musik och tecken : en experimentell studie med vuxna om inlärning av Tecken som AKK med stöd av musik
Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.
L?rande ?r att de ska g? fr?n en liten blomma till en stor sol. En kvalitativ intervjustudie om elevassistenters undervisningsroll p? fritidshem knutna till grunds?rskolan
Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den
undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till
grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att
de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem
och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen.
Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och
socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge-
menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en
del av.