Organisationen X är en traditionell linjeorganisation där en av linjerna arbetar uteslutande i projektform. Detta har lett till att vissa problem har uppstått, exempelvis nya hierarkiska strukturer, ett oklart rapporteringsförfarande samt att kollisioner i produktionen har uppstått. Uppdraget med detta examensarbete var att utforma en ny organisationsmodell som på ett bättre sätt illustrerar organisationens starka Projektverksamhet, då den befintliga upplevdes som ofullständig.Utifrån en teoretisk referensram som berörde organisationsstrukturella variabler samt projektvariabler utformades en analysmodell samt ett intervjuunderlag som användes vid fem personliga intervjuer.Utifrån det empiriska materialet visade det sig att den organisationsmodell som Organisationen X tidigare hade innan denna uppsats genomfördes, redan i hög grad illustrerade organisationens mer organiska och decentraliserade karaktär. Vi valde av den anledningen att utveckla den redan befintliga modellen, men på ett bättre sätt visa Organisationen X starka Projektverksamhet som på ett tvärfunktionellt sätt berör organisationens fyra linjer..

Dagens samhälle präglas av ett antal utvecklingstrender. En framstående trend är den dramatiska tekniska utvecklingen, som ställer krav på flexibilitet från företagens sida. En annan aspekt av de pågående utvecklingstrenderna är att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förändringar har företag i allt större utsträckning börjat tillämpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förändring som uppmärksammats under senare tid är den som berör den svenska folkhälsan.

Projektverksamhet är en varierande organisationsform som används inom privat, statlig så väl som social verksamhet. Effektivitet är ett begrepp som syftar till något prestationshöjande och som ett förhållande mellan insatserna i en verksamhet och dess slutliga resultat. Inom bygg och anläggningsindustrin har det varit svårt att identifiera vad effektivitet inom Projektverksamhet är samt hur man kan utvärdera ett anläggningsprojekt. Denna studie syftar till att undersöka vad effektivitet i anläggningsprojekt innebär samt att hitta ett mått för den processuella inre effektiviteten i projekt inom Gruv och anläggningsindustrin. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie på ett av Sveriges största exportföretag och en världsledande exportör av förädlade järnmalmsprodukter, LKAB.

På många företag används idag projektbaserad verksamhet. Att använda sig av projekt är effektivt och det finns möjlighet till snabba förändringar. Projektorganisationen är tillfällig och projekt genomförs ofta med en bestämd tidsram och budget. Det är projektgruppen som utför de ingående arbetsuppgifterna och levererar resultatet.Det som denna rapport kommer att behandla är hur en projektgrupp skapas utifrån befintliga resurser. Vidare kommer även andra påverkande faktorer att undersökas, som till exempel personliga egenskaper samt om befintliga modeller används.

Ideella organisationer har fått en allt större roll som utövare av verksamhet i det nutida välfärdssamhället, både som kritiska granskare av den offentliga sektorns insatser och genom utövande av egen social verksamhet i uppdragsliknande samverkan med stat och kommun. Detta ställer nya krav inte bara på det offentliga i att bedöma och kvalitetssäkra de verksamheter de stöttar ekonomiskt, men också på de ideella verksamheterna själva. Ett viktigt delmoment av sådan utvärdering bör vara brukarperspektivet. Mabi Mål är en Projektverksamhet vars syfte är att få arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden att närma sig denna genom olika insatser. Vi bedömer att Mabi Mål verkligen förstår att använda brukarperspektivet och därför har vi sett det intressant att göra en utvärdering av vilka förväntningar brukarna har på verksamheten, vilka behov de har, hur de upplever den samt vilket serviceutbud Mabi Mål erbjuder för att tillgodose deltagarnas behov.

 Detta examensarbete är en utvärdering av arbetssätten i byggprojektet Norrortsledenoch genomfördes på Trafikverket i Solna under hösten 2010 och början av 2011.Norrortsleden är en tvärförbindelse mellan E4 och E18 norr om Stockholm.Byggprojektet är två-delat där ena halvan genomfördes i en traditionell entreprenadformoch den andra i en så kallad funktionsentreprenad med helhetsåtagande. Denna rapportfokuserar på den senare av dessa två. Examensarbetet ämnar finna, genom att användaNorrortsleden som exempel, vilka för- och nackdelar som funktionsentreprenad medhelhetsåtagande för med sig. Detta görs utifrån tre olika aspekter: organisatoriskt,ekonomiskt och kvalitetsmässigt. För att åstadkomma detta har intervjuer medbeställarorganisationen (Trafikverket) och entreprenören (NCC), ekonomiskkalkyl ochen upplevelseenkät genomförts.

Studiens syfte var att undersöka deltagarnas erfarenheter av att ingå i en referensgrupp för en Projektverksamhet. Referensgruppen skulle arbeta med att synliggöra våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Sju referensgruppsdeltagare intervjuades. Intervjuerna bearbetades huvudsakligen med meningskategorisering utifrån grundad teori, men även svarsfrekvenser från kompletterande frågor med fast svarsalternativ redovisas. Samtliga deltagare var representanter i referensgruppen mellan åren 2007-2009 och kom från olika föreningar och organisationer i Västra Götalands Län.

Som examensarbete har jag studerat Projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av Projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven Projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl Projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd.

Bakgrund: Under de senaste åren har samhället blivit alltmer kunskapsintensivt och som ett resultat av detta har den Projektverksamhet som bedrivs i företag tilltagit. Denna utveckling har ändrat förutsättningarna för att använda sig av belöningar som ett styrmedel och det är därför av yttersta vikt att dagens företag anpassar sina belöningssystem efter de ändrade förutsättningarna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag agerar vid belöning av anställda som arbetar i forsknings- och utvecklingsprojekt. Syftet är vidare att analysera eventuella olikheter företag emellan som kan förklara skillnader i deras agerande. Genomförande: Uppsatsen är baserad på sju intervjuer genomförda med personer som arbetar med belöning av anställda i forsknings- och utvecklingsprojekt.

Denna fallstudie avser att titta på kritiska faktorer i projektimplementering. Projektimplementering avser hela genomförandet av projekt efter att avtal har tecknats till avslut, då kunden och leverantören har uppfyllt sina respektive åtaganden. Kritiska faktorer är kommunikation, ledningens stöd, planering, personal, teknik, kundens acceptans, kundkonsultation, samordning och problemlösning. Punkterna är sammanfattade i Schultz, Selvin och Pintos Projekt Implementerings Profilen (PIP). Projekt kännetecknas av att de, med dedikerade resurser under en begränsad tid, skall nå projektetmålet, vilket kan vara en nog så stor utmaning.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vad som ha?nder med dramapedagogik na?r den a?r en tillfa?llig beso?kare i skolan genom regeringssatsningen Skapande skola. Studien underso?ker vad som ha?nder med dramapedagogikens processinriktade arbetssa?tt na?r den ska rymmas inom en ma?linriktad Projektverksamhet som Skapande skola vars syfte a?r att mo?jliggo?ra professionell konst i fo?r- och grundskola. Med socialkonstruktionistisk ansats genomfo?rs en kritisk diskursanalys fo?r att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen fo?r Skapande skola projekt.

Projektadministration är ett administrativt styrmått som används i Projektverksamhet. Detta genom att utfästa en procentuell målsättning på hur stor del av de totala projektkostnaderna som får utgöras av interna administrationskostnader. I detta examensarbete undersöks vad som saknas för att göra projektadministration till ett mer funktionellt styrmått samt under vilka förutsättningar det är lämpligt att använda. Projektadministration analyserades med hjälp av SMART ramverket. Ramverket beskriver fem kriterier som ett välutformat mål skall uppfylla och i detta examensarbete undersöks hur väl projektadministration uppfyller dessa.Examensarbetet har en deduktiv ansats och genomfördes i form av en fallstudie.

Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engångsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sådant resonemang skulle möjligheterna till lärande mellan projekt vara kraftigt begränsade, om ens existerande. Denna syn på projekt har dock kommit att förändras, varvid ett lärande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan även kunna ses som en förutsättning för överlevnad på en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lägger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva vad man kan lära sig mellan projekt, samt att komma med förslag på hur man kan arbeta för att främja lärande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer på lika många företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen.

This paper is a case study of a local labour market project. The aim of the study is to investigate the staff?s way of working with unemployed people, receiving social assistance, in order to reduce the payment of social assistance in four adjacent city districts of Stockholm. Other objectives of the study are to investigate which criteria the staff uses when selecting participants for the project, in which way the participants? background affects the measures taken by the staff and how the staff experiences working as part of a project.

The aim of this thesis is to explore possible differences between public and private companies? way to manage projects. In order to analyze the managerial aspects, we have studied the project of a new payment system implemented at the public-transport organization Upplands Lokaltrafik (UL). The project enables mobile payment by text message (SMS). Most theory concerning the management of projects is developed for private companies.