Projekt i en ideell organisation
En studie av projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation utifrån effektivitet, ändamålsenlighet och lärande
Som examensarbete har jag studerat projektverksamheten inom Svenska Röda Korsets tjänstemannaorganisation i syfte att göra en kvalitativ kartläggning av projektverksamheten, främst inriktad på brister, samt föreslå förbättringsåtgärder. I syftet har även ingått att i någon mån öka kunskapen generellt om tjänstemannadriven projektverksamhet inom ideella organisationer. För att möjliggöra ett systematiskt tillvägagångssätt utformade jag under arbetets gång vad jag kallar för ett ramverk, genom vilket det empiriska materialet betraktades. Ramverket byggs upp teoretiskt i min referensram och består av de tre nyckelorden effektivitet, ändamålsenlighet och lärande, där tonvikten i rapporten ligger på de två första begreppen. Inom effektivitet behandlar jag hur väl projektverksamheten fungerar rent operativt, inom ändamålsenlighet berör jag projektens mål och effekter och inom lärande går jag in på kunskapshantering och projektstöd. Med hjälp av ramverkets tre nyckelord har jag analyserat mitt empiriska material, vilket insamlats under två intervjuomgångar med sammanlagt tjugoåtta intervjuer.Under analysarbetet urskiljdes tre typer av projekt inom Svenska Röda Korset, vilka jag benämner forskningsprojekt, verksamhetsprojekt och interna förbättringsprojekt. Denna projekttypologi tror jag är giltig för många ideella organisationer. Vidare identifierades ett antal potentiella förbättringsområden inom organisationen, vilka i min rapport åtföljs av ett kapitel med förslag på åtgärder. Ett av dessa förbättringsområden är de brister jag funnit i Svenska Röda Korsets strategiska styrning av projektverksamheten, där den interna projektdatabasen i framtiden kan bli ett viktigt stöd förutsatt att organisationen förmår sina medarbetare att registrera samtliga projekt. Ett annat förbättringsområde berör osäkerheten bland medarbetarna kring innebörden av begreppen projekt och projektorienterat arbetssätt. Vidare är det en brist att medarbetare som placeras deltid i projekt ibland får svårt att få tiden att räcka till eftersom ordinarie arbetsuppgifter inte minskar i motsvarande utsträckning. Svenska Röda Korset har även en utmaning i att övertyga samtliga medarbetare om att följa organisationens riktlinjer för projektarbete, något som inte görs av alla.Vidare framhåller rapporten svårigheterna att omhänderta projektresultat efter att projekten har avslutats, där risken finns att projektresultaten inte kommer till nytta på grund av brister i implementeringen. Svenska Röda Korset saknar också tillräckliga kunskaper om vilka effekter deras projekt får på längre sikt och stundtals fästs inte tillräcklig vikt vid om målen för de enskilda projekten nås. Det finns också mål som är i stort sett omöjliga att uppnå. Vidare har jag urskiljt vad litteraturen benämner dolda mål, det vill säga andra mål än de officiella målen som anges i projektens planer och direktiv, något som dock inte nödvändigtvis behöver vara negativt. Till sist anser jag att de så kallade projektstödspersonerna behöver få sin roll förtydligad och att organisationen bör tillse att utbildningstillfällen riktade specifikt till chefer anordnas.