Risken för en organisation med betydande Humankapital är att redovisningen blir missvisande, då stora skillnader uppstår mellan verkligt värde och bokfört värde. I en elitidrottsförenings Humankapital framstår spelarna som en betydande immateriell tillgång. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur svenska elitidrottsföreningar värderar och redovisar sitt Humankapital samt att identifiera motiven till varför dessa väljer att redovisa respektive inte redovisa sitt Humankapital. För att uppfylla vårt syfte genomfördes en fallstudie i tre stycken svenska fotbollsföreningar och tre stycken svenska ishockeyföreningar. Vår studie visar att de undersökta fotbollsföreningarna värderar och redovisar sitt Humankapital efter Svenska Fotbollförbundets rekommendationer.

Syftet med denna uppsats är att beskriva på vilket sätt och i vilken omfattning Humankapital redovisas i stora svenska kunskapsföretags årsredovisningar, i jämförelse med övriga stora svenska företag. Studien syftar även till att beskriva hur den redovisade informationen harmoniserats över tiden..

Syftet med denna uppsats är att förklara varför byggföretag redovisar sitt Humankapital i årsredovisningen. I och med kunskapssamhällets framväxt har mer och mer av företagens värde börjat bestå av immateriella tillgångar i form av bland annat Humankapital. Dessa tillgångar syns inte i den traditionella redovisningen och därför har behovet hos företagen ökat att kunna redovisa sitt Humankapital i årsredovisningen. I och med att allt fler tillämpar denna typ av redovisning så har det spridit sig mellan olika företag och olika branscher. Det är dock inte säkert att detta ger positiva effekter för alla företag.

Denna uppsats syftar till att utreda ifall den interna migrationen i dagens Sverige skett på ett sätt som överensstämmer med de antagande som Humankapitalteorin gör om migration, samt att utreda om det finns ett samband mellan individens Humankapital och dennes benägenhet att flytta. För att undersöka detta ställdes följande hypoteser: 1. Individer som har ett stort Humankapital, d.v.s. är högskoleutbildade, har en större benägenhet att flytta än individer med ett litet Humankapital, d.v.s. som saknar högskoleutbildning.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att Humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa Humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt Humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

Syfte: Syftet är att studera debatten om Humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av Humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av Humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av Humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av Humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av Humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste åren ökat. Tillgångarna i dessa företag består, till största del, av dess Humankapital som motsvaras av anställdas kompetens, utbildning och färdigheter. Det finns idag många olika mätmetoder, men inga standarder som talar om hur Humankapital skall redovisas i företagens årsredovisningar.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen väljer att redovisa sitt Humankapital och varför man väljer just detta tillvägagångssätt. Vi vill även identifiera om det har skett några väsentliga förändringar i företagets sätt att redovisa Humankapital under en begränsad period.    Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att studera utvecklingen av redovisning av Humankapital under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och där fallstudien används som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka därmed utgör primärdata.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan Humankapital och strukturkapital.

Industrisamhällets ekonomi har under de senaste åren blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, där Humankapitalet fått allt större betydelse för företagens värdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utsträckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera Humankapitalet då det inte finns några lagar och rekommendationer inom området. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt Humankapital i sin årsredovisning samt att förklara varför de går till väga på detta sätt. Vi vill lyfta fram två grundläggande teoretiska perspektiv där det ena förespråkar en restriktiv informationsgivning medan det andra förespråkar en öppen informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt Humankapital i sin årsredovisning.

Dagens samhälle är ett informations- och kunskapssamhälle där kunskap och kompetens är nyckeln till företags framgång. En förändring har skett i näringslivet då de tillverkande företagen har blivit allt färre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhället måste ledning och anställda i ett kunskapsbaserat företag ständigt utveckla sina kunskaper, sitt Humankapital. Humankapitalet är den mest värdefulla tillgången i ett kunskapsbaserat företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och kreativitet. Därför är det viktigt att dessa företag tar tillvara på och förädlar sitt Humankapital.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Metodikutveckling för investeringar i Humankapital Seminariedatum:8 juni 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi 10p Författare: Frank Fagerlund, David Gustavsson och Johan Lundquist Handledare: Ekonomie doktor och lektor på Lunds Universitet Christer Kedström Fem nyckelord: Humankapital, DCF, ROI, reala optioner och Strategy Canvas Syfte: Syftet är att utveckla en metodik för att underlätta beslutsfattandet för investeringar i Humankapital. Metodiken ska kunna användas för att identifiera, strukturera och beskriva investeringens effekt, och på så sätt minska osäkerheten vid beslutstagandet. Metod: Författarna har valt en teoriutvecklande studie med deduktiv ansats. Genom ingående litteraturstudie av modeller och metoder för investeringar, Humankapital och strategiska verktyg skapas en teoretisk referensram för analys av problematiken vid investeringar i Humankapital. Författarna använder sig även av ett fallföretag med syftet att få inblick i det praktiska arbetet bakom investeringar i Humankapital.

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus på Humankapital, i sex företag. Vidare ämnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn på Humankapital. Metod: Vi har använt oss av ett induktivt arbetssätt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi använt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, Humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgångar fått ett uppsving över hela världen på senare år och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens främsta resurs nämligen de anställda. IT- bolagens immateriella tillgångar består i huvudsak av tillgångar som fysiskt inte går att ta på nämligen tillgångar som finns i personalen. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt Humankapital i årsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde Humankapital i årsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade Humankapitalet använde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Näringslivet har förändrats till att kunskapsföretag blivit allt fler i förhållande till tillverkande företag. Denna förändring har pågått länge och det finns inga tecken på att den kommer att avta. Kunskapsföretags tillgångar består till stor del av mjuka värden såsom Humankapital. Den traditionella redovisningen är anpassad till tillverkande företag och klarar således inte av att ge en rättvisande bild av kunskapsföretag på grund av dess mjuka värden. Då redovisningen inte hunnit anpassa sig till kunskapsföretags behov tillkommer problem för externa intressenter, såsom finansanalytiker, vid värdering av företag.