Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, Humankapitalet, presenteras.

Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgångar som skapade värde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framväxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera är de tillgångar som huvudsakligen skapar värde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa Humankapitalet som en post i balansräkningen och frågan är då hur kunskapsföretagen väljer att synliggöra sitt Humankapital för att ge en rättvisande bild av företaget. Syftet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för kunskapsföretagens skäl till att redovisa sitt Humankapital i årsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera Humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i någon bemärkelse synliggjort sitt Humankapital i årsredovisningen.

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i Humankapital genom att anställa välutbildad personal?Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? Syfte:            Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i Humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll. Metod:          En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats. Slutsats:        Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande.

Kunskapsföretag utmärks av att produktionen är icke standardiserad, kreativ, individberoende samt komplext problemlösande. Den värdefullaste tillgången i kunskapsföretag är därför det som kallas Humankapital, det vill säga de mänskliga resurserna i form av individernas förmåga, kunskap, kompetens och erfarenhet. Humankapitalet är den tillgång i företaget som skapar andra tillgångar och samtidigt är detta kapital det som är svårast att sätta ett värde på. Värdering av Humankapital kan påverka den externa bilden av ett företag, men även internt kan värderingen ha en viktig roll. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva hur värderingsresultaten kan användas internt i företaget.

I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt Humankapital: -investerar i och utvecklar Humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt Humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

I vår studie framträder det att företag gör följande, för att behålla sitt Humankapital: -investerar i och utvecklar Humankapitalet, såsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en väl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, både i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglädje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de väljer att förvalta sitt Humankapital, genom kompetensutveckling, är att: -de ska kunna förändras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt, -de har vissa arbetsområden/arbetsuppgifter som kräver ständig utveckling på grund av hög förändringstakt..

Medarbetares kompetens går inte att värdesätta i kronor för företag men det finns andra sätt de kan redovisa sina medarbetare, ofta företagens största resurs. Denna uppsats handlar om hur Humankapital redovisas i årsredovisningarna hos Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB för åren 1997, 2001 och 2005. Vi undersöker dels om den regelstyrda redovisningen gällande Humankapitalet finns med och dels vilka frivilliga upplysningar bankerna lämnar i respektive årsredovisning. De aktuella författare och forskare, vars publikationer, inom detta område vi har använt oss av har alla förslag på olika mått om hur Humankapital kan redovisas. Dessa mått och de som finns i gällande regelverk har vi sedan tillsammans med vår egen definition av Humankapital omarbetat till en checklista för att ha som stöd i innehållsanalysen av årsredovisningarna.

Problematiken med att redovisa Humankapitalet existerar då det inte finns någon enhetlig modell för hur detta skall gå till. När företag träder in på börsen skall de värderas och sälja ut sina ägarandelar på marknaden för första gången. Ett sådant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om Humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal från olika teoretiska modeller lokaliserades.

Hur ser det intellektuella kapitalet ut inom spelföretagen på Internet? Hur stöttar nyckelfaktorerna inom struktur- och Humankapital varandra för de största aktörerna på den svenska marknaden?Vårt mål är att undersöka det intellektuella kapitalet i de tre största företagen på svenska marknaden. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och kvantitativa beräkningar vill vi hitta nyckelfaktorer och slutligen komma fram till vad som är viktigast på marknaden. Hur de olika faktorerna är uppbyggda och det relativa beroendet mellan struktur- och Humankapital. Vi vill således undersöka struktur- och Humankapital för att se var nyckelfaktorerna är på marknaden.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur de företag som suttit på VentureLabs inkubator i Lund använt sig av Humankapital, personliga nätverk samt industriella nätverk. Uppsatsen gör även en ansats att utreda om samband finns mellan dessa tre teorier och hur dessa påverkar entreprenören och dennes företag. Angående förhållningssättet gentemot arbetsprocessen användes en abduktiv ansats. Vad gäller direktiv för insamlande av empiri användes en kvantitativ metod. Empirin består i främsta mån av besöksintervjuer på företag kopplade till VentureLab.

Företag som till exempel revisionsbyråer, IT-bolag, banker, försäkringsbolag etcetera är så kallade kunskapsföretag. De karakteriseras av en hög grad icke standardiserade tjänster där personalens kunskapsnivå är avgörande för företagets lönsamhet. I dessa företag är måttet av Humankapital en viktig faktor, Humankapital kan övergripande definieras som ?Summan av all kompetens i verksamheten som bidrar till värdeskapande? . Problemet idag är att vi gått från ett industrisamhälle till ett kunskaps/tjänstesamhälle, dock har inte redovisningen lyckats ?fånga upp? dessa dolda tillgångar vilket gör att kunskapsföretag idag inte kan värdera och balansera sin viktigaste resurs, nämligen Humankapital, som tillgång.Det har under åren framställts en hel del modeller för redovisning av Humankapital, men ingen har blivit allmänt accepterad då de innehåller brister.

I denna uppsats har förhållandet mellan statligt kapital, Humankapital och ekonomisktillväxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero på kvoten mellan genomsnittligt Humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur Humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr Humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.Datum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mäta människor ? en fallstudie på ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt Humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar..

I dag diskuteras det mycket kring personalens värde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag där personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgången. Redovisningen av det så kallade Humankapitaletskiljer sig mycket åt mellan olika företag.Syftet med uppsatsen är att analysera hur vanligt det är att börsnoterade ITkonsultföretagredovisar sitt Humankapital i årsredovisningen, utöver detsom måste redovisas enligt lag. Vidare är syftet att ta reda på vilka nyckeltaleller annan information, som mest används vid Humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att redovisa sitt Humankapital på dethär sättet i årsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagsHumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkät. Ienkätundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har även kompletterat enkätundersökningenmed att granska kunskapsföretagens årsredovisningar.Studien visar att det är vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag redovisarsitt Humankapital.