I den ha?r rapporten har vi underso?kt hur man genomfo?r en re-design av logotyp och hur man kan fo?rmedla ka?rnva?rden genom grafiskt material. Vi fick i uppdrag ifra?n Hollies Reklambyra? att re-designa Hud & Ha?lsocenters ursprungliga logotyp samt grafiskt material. Det a?r inte ovanligt att fo?retag inte fo?rsta?r hur viktigt det a?r att ens grafiska profil a?r uppdaterad och fo?rmedlar det man sta?r fo?r.

Fo?r att lyckas med IT projekt a?r det av stor vikt att kommunikationen inom den multidisciplina?ra projektgruppen a?r va?l fungerande. Inte bara fo?r att man ska kunna beha?lla en gemensam ma?lbild inom gruppen, utan a?ven fo?r att man ska fo?rsta? de olika disciplinernas problem och arbetsmetoder. Den ha?r rapporten behandlar tva? olika aspekter kring anva?ndningen av videomaterial fra?n kvalitativa anva?ndarcentrerade anva?ndbarhetsmetoder som ett kommunikationsverktyg inom en projektgrupp. En av aspekterna a?r hur videomaterialet kan anva?ndas fo?r att fo?rmedla det anva?ndarcentrerade designkonceptet.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.