Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Fo?rfattarrollen har under de senaste tva?hundra a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar. I och med romantikens ide?ma?ssiga omdefinition av vad litteratur skulle kunna vara uppkom ett behov av en fo?rfattarroll fri fra?n beroenden av traditionella maktinstitutioner. Fo?rfattaren, eller diktaren, skulle vara en kraft i egen ra?tt som kunde fo?rmedla sanningen om livet, ma?nniskan och samha?llet till folket.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.