Trots att det finns en vÀl dokumenterad utvecklingsprocess för att formulera strategier förstora företag saknas det utredningar huruvida strategierna och styrverktygen kan anvÀndas ismÄ företag. Det finns ett stort behov av att anpassa modellerna för smÄ företag samt attidentifiera en mer lÀmplig utformning och anvÀndning av sÄdana styr- och mÀtverktyg.Uppsatsens syfte Àr indelat i tvÄ delsyften. Det första Àr att beskriva hur ekonomistyrningenser ut i smÄ företag för att fÄ en ökad förstÄelse för hur situationen ser ut i nulÀget. Det andradelsyftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning smÄ företag anvÀnder sig av traditionellaekonomistyrningsmodeller i praktiken. Uppsatsen Àr genomförd med hjÀlp av en analysmodellsom Àr baserad pÄ en abduktiv ansats, vilket bygger pÄ en iterativ process dÀr teoretiskt ochempiriskt material jÀmförs och analyseras.

We would like to gain a more in depth knowledge of whether the modern orientations both within corporate governance and control philosophy lay the foundation for enterprises? more sustainable success. These both modern orientations are increasingly focusing on the importance of enterprises? setting of goals and visions on the basis of stake holders? interests and the employees? more active engagement in and motivation for the goal achievement. Despite these common inherent characteristics, it is not evident from current scientific debate how such integration actually emerges in the control philosophies of the enterprises.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

Konkurrensen inom byggbranschen har pÄ senare Är lett till krav pÄ lÀgre entreprenadkostnader och minskade ekonomiska marginaler för byggföretagen. Ekonomistyrningens har dÀrför ökat i betydelse för att stÀndigt styra byggföretagen mot fortsatt lönsamhet.I Peab skall ekonomin under ett byggprojekt uppdateras och följas upp kontinuerligt av ansvarig produktionschef. Det arbetet ger en god kontroll över projektekonomin, möjliggör regelbundna kostnadsavstÀmningar samt underlÀttar upptÀckt och ÄtgÀrder av avvikelser under produktionen. Det finns styr- och uppföljningsverktyg att tillgÄ för ekonomiarbetet pÄ byggarbetsplatsen.Grundstenen i Peabs ekonomistyrning Àr produktionskalkylen. UtifrÄn en uppdaterad och aktuell produktionskalkyl genomför man regelbundna slutkostnadsprognoser för att stÀmma av hur byggprojektet ligger till.

Kommuner Àr organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven pÄ effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar pÄ förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mÄl och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnÄs krÀvs nÄgon form av styrmedel eller styrmodeller. AnvÀndning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock pÄvisat svÄrigheter dÄ en kommunal organisation bestÄr av politiker och tjÀnstemÀn vilka i grunden har skilda förestÀllningar om vad som Àr viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för hur politiker och tjÀnstemÀns skilda förestÀllningar, om vad som Àr viktigt med verksamheten, pÄverkar anvÀndandet av det balanserade styrkortet i LuleÄ kommun.

Abstrakt Den hÀr studien har undersökt förskolepedagogers enskilda och gemensamma medve-tenhet och tal om Àmnet krÀnkande behandling och det medföljande ansvaret. Det som utmÀrkt sig i undersökningen har varit förskolepedagogers förstÄelse om krÀnkande behandling och utvecklandet av deras roller i relation till Àmnet. Det vill sÀga att försko-lepedagogerna utvecklar och anpassar sin kultur och identitet inom förskolans kontext, som kontinuerligt förÀndras. Samtidigt mÄste förskolepedagogernas personliga tolk-ningar av Àmnet sÀttas i relation till de lagar och förordningar som Äligger i deras upp-drag och arbetsuppgifter. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr urvalet av informan-ter har varit verksamma förskolepedagoger som deltagit i bÄde enskilda och fokus-gruppsintervjuer. Syftet med studien har varit att lyfta fram Àmnet krÀnkande behandling inom försko-leverksamheterna samt förstÄ förskolepedagogernas medvetenhet och tal om Àmnet.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen stÀlls dagens företag stÀndigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta mÄste företag arbeta för att skapa innovationer pÄ ett sÀtt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att slÀppa sargen ochvÄga göra saker pÄett nytt sÀtt! Ett sÀtt för dematt göra detta Àr att tillÀmpa synsÀttet som kallas ?Open Innovation?, alltsÄ att man tar hjÀlp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing Àr en del av open innovation ochinnebÀr bland annat attföretagtar hjÀlp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera utformningen av ekonomistyrning i ideella idrottsföreningar. Vi har valt ett induktivt angreppssÀtt med kvalitativ ansats i form av en komparativ fallstudie. Fem fallföreningar valdes och vi har utfört personliga, semi-strukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar ideella föreningars kontext, vision, budget och nyckeltal samt balanserat styrkort för ideella föreningar. Vi har Àven fÄtt anvÀnda viss företagsekonomisk litteratur nÀr luckorna i litteraturen om de ideella föreningarna varit stora.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Patientcentrerad vÄrd har varit och Àr i fokus vid omorganisation och kvalitetsförbÀttringsarbete inom sjukvÄrden. Det finns ett vÀxande intresse hos myndigheter, forskare och patientföreningar nationellt och internationellt och det stÀlls numer krav pÄ att vÄrden skall vara mer patientcentrerad. Patientens upplevelse av vÄrden och dennes livsvÀrld bör vara i fokus. Patientcentrerad vÄrd Àr ett stort och komplext begrepp, vars definition kan tolkas som oklar och inte alltid enhetlig. Syftet med litteraturstudien var att försöka visa hur sjuksköterskans roll i patientcentrerad vÄrd kan beskrivas.

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Bakgrund: I och med den tilltagande teknologiska utvecklingen och globaliseringen stÀlls dagens företag stÀndigt inför nya utmaningar. För att handskas med detta mÄste företag arbeta för att skapa innovationer pÄ ett sÀtt som de inte gjort tidigare. Det handlar om att slÀppa sargen ochvÄga göra saker pÄett nytt sÀtt! Ett sÀtt för dematt göra detta Àr att tillÀmpa synsÀttet som kallas ?Open Innovation?, alltsÄ att man tar hjÀlp av intressenter utanför företaget för att bli mer innovativa. Crowdsourcing Àr en del av open innovation ochinnebÀr bland annat attföretagtar hjÀlp av ?folkmassan?för att skapa nya idéereller lösa problem.

Sammanfattning Syfte:Syftet med vÄr undersökning var att skapa förstÄelse för hur företag arbetar med etiska och moraliska frÄgor i samband med ekonomistyrning. Metod:VÄr undersökning har gjorts i tre svenska företag genom personliga intervjuer med personer i chefs- eller ledarposition pÄ varje företag. Den insamlade empirin har sedan sammanstÀllts och analyserats genom att jÀmföra den med vÄrt teoriavsnitt. Slutsats:Vi har kommit fram till fyra punkter som enligt vÄr undersökning Àr centrala för arbetet med etiska och moraliska frÄgor i de företag vi undersökt. Dessa Àr vÀrderingar, förstÄelse, ledarskap och företaget. Abstract Purpose:Our purpose was to clarify how companies work with ethical matters in relation to its management control system. Method:Our thesis has been prepared at three Swedish companies where we have completed personal interviews with people in management or leading positions in each of the companies. The collected data was analyzed and compared to the different theories presented in our theory chapter. Result:We have found four central elements, which according to our research are central for the work with ethical matters in the companies we have researched. They are values, understanding, leadership and the company itself..