Strategisk ekonomistyrning inom Det nya arbetslivet
En fallstudie om institutionell isomorfism, strukturering och styrperception på framtidens arbetsplats
Neoinstitutionell teoriInstitutionerInstitutionell isomorfismEkonomistyrningSimons modell för strategisk styrningLevers of control
Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter. I datainsamlingssyfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med aktörer med skilda tjänster, utbildningsbakgrunder, yrkeserfarenheter samt anställningstid på arbetsplatsen. Studiens resultat påvisade tvingande institutionell isomorfism utövad av koncernmodern och en centraliserad västeuropeisk enhet i syfte att möjliggöra jämförbarhet koncerndöttrar emellan inkorporerandes tydlig fokusering på operativ målstyrning och interaktiv användning av balanserade styrkort i kombination personliga commitments. De anställdas perceptioner och attityder kring den tillämpade styrningen antog generellt antingen värdena positiv eller neutral där störst förklaringsvärde attribueras till den normativa institutionella isomorfismen där kulturkognitiva styrningserfarenheter tydligt överordnades yrkesgruppers professionaliseringsprocesser. Värdefull vidareutveckling av Otley & Tessiers styrmodell skulle kunna uppnås genom ett inkluderande av Vallerands arbetspassionsmodeller och dess implikationer för styrperceptioner.