Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Apples datorer med operativsystemet OS X blir allt vanligare pa? arbetsplatserna. Fo?r att fo?retagets IT-avdelning ska kunna uppra?ttha?lla en stabil och sa?ker miljo? stra?var man efter att standardisera system och ha?rdvara. Verkligheten sta?mmer inte alltid o?verens med IT-avdelningens stra?van och ansta?llda vill i o?kande grad anva?nda sig av produkter de valt sja?lva.

En kraftigt o?kande onlinehandel go?r det allt vanligare att konsumenter tvingas uppge personuppgifter i ko?pproces- sen pa? Internet. Personuppgifter kan med teknisk utveckling ocksa? samlas in pa? nya sa?tt, exempelvis med hja?lp av cookies, och konsumenten a?r inte no?dva?ndigtvis alltid medveten om detta intra?ng pa? dennes integritet. Denna studie syftar till att underso?ka kopplingar mellan denna integritetsmedvetenhet och konsumentens ko?pintentioner pa? Internet.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksko?terskor harkring stigmatisering av patienter med psykisk oha?lsa, hur de bemo?ter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksko?terskor kan arbeta fo?r att motverka stigmatisering. Metod: Underso?kande design med kvalitativ inneha?llsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fo?rdelade pa? tva? fokusgrupper.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Bakgrund: Det finns ingen enhetlig definition av komplementa?r alternativ medicin (KAM). Det visar sig att anva?ndandet av KAM o?kar hos befolkningen i va?rlden. Det finns ett stort informationsutbud pa? internet vilket kan leda till risker fo?r patienter vid felaktig information.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.