I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Enligt olika undersökningar Àr attityden till telefonförsÀljare bland allmÀnheten negativ och motivationen hos telefonförsÀljare Àr ofta lÄg. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur telefonförsÀljare pÄ ett callcenter motiveras i sitt yrke. Den teoretiska grunden i det ramverk vi anvÀnder i vÄr uppsats, bygger pÄ vad Grönroos benÀmner som de fyra vÀsentliga omrÄdena inom strategisk internmarknadsföring. Dessa Àr "Ledningsmetoder, personalpolitik, utbildningspolitik och planerings-, genomförande- och uppföljningssystem. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en kontorschef och tre telefonförsÀljare pÄ ett callcenter i Uppsala.

I dagens samhÀlle rÄder hÄrd konkurrens mellan företag pÄ mÄnga marknader. För att klara denna konkurrens mÄste företaget ha klara och specifika mÄl. Om företag ska lyckas att uppnÄ dessa mÄl mÄste de beakta individerna i företaget. Det Àr ledningens uppgift att fÄ de anstÀllda att arbeta mot mÄlen och ett styrmedel som gÄr ut pÄ att nÄ företagets mÄl genom de anstÀlldas gÀrningar Àr belöningssystem. Belöningssystem Àr tÀnkta att skapa motivation och öka effektiviteten hos de anstÀllda, blir de anstÀllda mer produktiva Àr det lÀttare för företaget att nÄ de uppsatta mÄlen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

I vÄr studie undersöker vi vad arbetstagare gör pÄ arbetet som inte Àr arbetsrelaterat och av mer privat karaktÀr och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frÄgestÀllning Àr för att vi tycker det Àr ett intressant Àmne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anstÀllda sysselsÀtter sig med pÄ arbetstid, som inte ingÄr i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjÀlpa lÀsaren att senare förstÄ resultat och analysdelen, dÀrför tar vi inledelsevis upp kort historik angÄende hur ledningen kan styra sina anstÀllda. Vi fortsÀtter att beskriva vad de anstÀllda gör pÄ jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstÄnd. Men Àven varför de anstÀllda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det sÄsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur ett antal klienter och behandlare beskriver sina upplevelser och kÀnslor kring hög respektive lÄg tillit mellan behandlare och klient. Vi har gjort tre enskilda intervjuer varav tvÄ Àr med klienter och en Àr med behandlare, samtliga kommer frÄn samma HVB-hem. Vi fann att de klienter som vi intervjuade hade en del gemensamma nÀmnare i sina berÀttelser. Exempelvis hade de bÄda brister i anknytningen i sin barndom och orsaken till deras missbruk handlade om att döva sin Ängest. BÄda hade tidigare upplevelser av ett svagt samarbete med behandlare och det kunde försvÄra behandlingen.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanstÀllde likvÀl som för organisationen. Detta dÄ anstÀllda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver fÄ den nyanstÀllde snabbt arbetsförd samt hÄlla kvar sin personal. VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstÄs och upplevs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med fokus pÄ intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

Denna studies syfte Àr att undersöka tilliten pÄ nÀtauktionshemsidorna. Tillit i denna studie Àrrelaterat till informationen som finns tillgÀnglig om anvÀndarna. Detta innebÀr att ominformationen om anvÀndarna Àr fÄ eller inte tillgÀnglig Àr minskas tilliten och saknad av tillitskapas. Denna studie Àr baserad pÄ ett dataunderlag bestÄende av 100 anvÀndare, 50anvÀndare frÄn den internationella auktionshemsidan eBay och 50 anvÀndare frÄn denskandinaviska auktionshemsidan Tradera.Den teoretiska referensramen i denna studie baseras pÄ Akerlofs teori ?Market for Lemons?,som beskriver hur avsaknad av information anvÀnds för att skapa en marknad för ?lemons?,detta innebÀr att sÀljare med dÄliga produkter slÄr ut sÀljare med bra produkter frÄn enmarknad och en marknad med dÄliga produkter skapas för att informationen inte Àr tillgÀngligför köparna.Undersökningen visar att det finns gott om information om varje anvÀndare.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Sjuksköterskans yrke handlar till stor del om att bygga upp relationer ur de möten sjuksköterskan har med patienten. Hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan Àr ytterst vÀsentligt eftersom mötet skapar grunden för den fortsatta relationen. Inom den palliativa vÄrden sÄ tar dessa möten ofta plats mellan patienter, som befinner sig i kritiska si-tuationer i livet, och sjuksköterskor. Syftet var att beskriva upplevel-serna i mötet mellan sjuksköterskan och patienten inom den palliativa vÄrden samt hur dimensionerna i begreppen kommunikation, stöd och tillit i en relation mellan sjuksköterskan och den palliativa patienten framtrÀder. Metoden som vi anvÀnde oss av var en litteraturstudie och artiklar som stÀmde överens med syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes.

I uppsatsen undersöks hur personalen pÄ Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi pÄ avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, dÀr frÄgorna har baserats pÄ Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förvÀntansteori samt RÀttviseteori. Forskningsansatsen Àr kvalitativ och i undersökningen anvÀnds en deduktiv hÀrledning av slutsatsen. För att personalen pÄ BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör sÄledes fÄ uppskattning frÄn sina medarbetare och ledningen samt kÀnna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en vÄrdform som de senaste Ären fÄtt mer gehör i Sverige. Med palliativ vÄrd menas att öka livskvaliteten samt vÄrdandet av svÄrt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vÄrdsituation. Metod: Metoden som anvÀndes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bÀst bemöter patienter som vÄrdas palliativt om de har ett professionellt förhÄllningssÀtt och skapar en tillitsfull relation till patienten.

Detta examensarbete jÀmför olika rÀttighetsupplÄtelser som kan anvÀndas för att sÀkra allmÀnna VA-ledningar som ligger i mark som inte Àgs av ledningshavaren. NÀr fastighetsÀgaren och ledningshavaren har en överenskommelse bör de vÀlja att sÀkra ledningen med ett avtalsservitut eller en ledningsrÀtt. Avtalsservitutets frÀmsta egenskaper Àr en lÄg upprÀttandekostnad, gÄr att upprÀtta snabbt samt att den underlÀttar vid en framtida flytt av ledningen medan ledningsrÀttens frÀmsta fördel Àr att den gÀller med bÀsta rÀtt i fastigheten. JÀmförelsen mellan de olika rÀttigheterna visade att ledningshavaren borde anvÀnda sig av ledningsrÀtten men i de fall avtalsservitutets fördelar passar bÀttre för situationen kan Àven den anvÀndas. NÀr det inte finns en överenskommelse har ledningshavaren möjlighet att expropriera marken genom ledningsrÀtt eller mark- och miljödomstolen. Arbetet behandlar de negativa konsekvenserna med en oskyddad VA-ledning, ledningshavaren kan t.ex.

Högskolan Kristianstad har gamla anor med utbildningar frÄn mitten av 1800-talet men grundades först 1977 i sin nuvarande form. De sista 4-5 Ären har högskolan haft planer pÄ att göra en omstrukturering. FörÀndringsarbetet tog fart förra Äret och vi blev intresserade av att skriva om de förÀndringar som pÄgick. Syftet med uppsatsen var att analysera förÀndringsprocessen vid Högskolan Kristianstad, samt undersöka hur de anstÀllda pÄverkades av den. Vi valde att göra intervjuer med de anstÀllda för att fÄ inblick om hur de upplever sin situation.VÄra frÄgestÀllningar var: Vad var de anstÀlldas syn pÄ omorganisationen?Vad har de anstÀlldas förvÀntningar varit under processens gÄng?  Vad har de anstÀlldas farhÄgor varit under processens gÄng och vilka motstÄnd har uppkommit frÄn de anstÀllda under processens gÄng? VÄra slutsatser Àr bland annat att en förÀndring Àr nödvÀndig pÄ Högskolan Kristianstad, att skolan behöver en stark och tydlig ledning, att det hade varit bra om ledningen hade ett bredare underlag om förÀndringar i en akademisk miljö.