Det finns starka skÀl att tro att pengar spelar mer Àn enbart en materiell roll för vÄra organisationers styrning, utveckling och beteende. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att det finns en annan sida av myntet som Äberopar pengars symboliska vÀrden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstÄ pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett vÀsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjÀlp av ett kulturellt perspektiv pÄ organisation och ledning kan vi alltsÄ förstÄ hur vi kan skapa ett system som ökar de anstÀlldas prestation och organisationens effektivitet.  Den ÄterstÄende frÄgan Àr hur vi praktiskt gÄr tillvÀga.Syftet för uppsatsen Àr att undersöka hur ledningen kan gÄ tillvÀga för att skapa att belöningssystem baserat pÄ kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gÄ tillvÀga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fÀltstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig frÄn deltagande vid företag X.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering i flera perspektiv för en organisation som ett komplement till den traditionella ekonomistyrningen som inriktar sig pÄ att uppnÄ kortsiktiga mÄl. För att den strategiska ekonomistyrningen skall skapa mervÀrden krÀvs att medarbetarnas kreativitet och kunskap tillvaratas. För att uppnÄ detta har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control. Styrmodellen skall ge organisationen en helhetssyn och nyckeln ligger i att medarbetarna förstÄr och accepterar ledningens visioner. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det ledningen vill förmedla i den strategiska ekonomistyrningen uppfattas av medarbetarna.

Vid nedlÀggning av verksamheter har man i tidigare studier stött pÄ det ovÀntade fenomenet close-down effect, att anstÀlldas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka pÄ anstÀlldas prestation dÄ motivationen, enligt balansteorin, ligger i strÀvan efter jÀmvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie Àr att undersöka belöningars betydelse för anstÀlldas arbetsattityder under nedlÀggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedlÀggning upplevs som ett brott mot det psykologiska kontraktet. En enkÀtundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare pÄ ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anstÀlldas förvÀntan om belöning Àr, desto högre Àr deras tillit till arbetsgivaren.

Bakgrund: Det finns ma?nga aktier att va?lja mellan pa? aktiemarknaden. Fo?r en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara sva?rt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett ho?gre va?rde a?n det satsade kapitalet. Relativva?rdering a?r en investeringsstrategi som kan tilla?mpas fo?r att identifiera dessa aktier.Syfte: Syftet med studien a?r att underso?ka om va?rdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera o?veravkastning genom investeringar i underva?rderade aktier i finansbranschen.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har Àven undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhÄllandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fÄnga ledningens och anstÀlldas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhÄllandet.Intervjuerna med de tvÄ cheferna och medarbetarna genomfördes pÄ deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skÀl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag anvÀnde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frÄgor. NÀstan alla Ätta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

I vÄr studie undersöker vi vad arbetstagare gör pÄ arbetet som inte Àr arbetsrelaterat och av mer privat karaktÀr och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frÄgestÀllning Àr för att vi tycker det Àr ett intressant Àmne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anstÀllda sysselsÀtter sig med pÄ arbetstid, som inte ingÄr i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjÀlpa lÀsaren att senare förstÄ resultat och analysdelen, dÀrför tar vi inledelsevis upp kort historik angÄende hur ledningen kan styra sina anstÀllda. Vi fortsÀtter att beskriva vad de anstÀllda gör pÄ jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstÄnd. Men Àven varför de anstÀllda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det sÄsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Kunskap Àr en kritisk resurs i dagens företag och komplexiteten ligger i att den Àr en osynlig tillgÄng bunden till individer samt att hanteringen av kunskap innebÀr ett mÄngfacetterat arbete. Det Àr mycket som pÄverkar kunskapshanteringen och det Àr ledningen som har det övergripande ansvaret för att uppnÄ en god sÄdan genom att avsÀtta resurser samt skapa förutsÀttningar för god kunskapshantering. Ledningen har Àven ansvar för att kommunicera vikten av och mÄlen med kunskapshantering samt agera goda föredömen. Kritiskt Àr Àven att utveckla belöningssystem, anpassade efter företagets specifika krav, för arbetet med kunskapshantering samt tillhandahÄlla tekniska verktyg. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ och visa hur man inom företag kan samla in, bearbeta och sprida kunskap.

Bakgrund: I Sverige har cirka 3-4 % av den vuxna befolkningen diabetes, varav cirka 80 % lider av typ 2 diabetes eller sÄ kallad Äldersdiabetes. Det Àr vÀlkÀnt att personer med typ 2 diabetes behöver stöd och utbildning för att klara av att leva med sin sjukdom. En av diabetesteamets uppgifter Àr dÀrför att stödja dessa personer pÄ bÀsta sÀtt. Metod: Studien Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med typ 2 diabetes upplever stödet frÄn diabetesteamet.

Ledares egenskaper och förhÄllningssÀtt Àr centrala för att skapa förtroende och tillit hos medarbetare och nÄ framgÄng i ledarskapet. Studiens syfte var att söka svar pÄ hur kvinnliga chefer upplever och förhÄller sig till manipulation i ledarrollen. Ett ytterligare syfte var att undersöka chefernas bedömning av betydelsefulla egenskaper och förhÄllningssÀtt för ett framgÄngsrikt ledarskap. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga chefer i olika branscher. Resultatet analyserades med induktiv tematisk analys.

Kompetensutveckling Àr ett begrepp som under senare Är fÄtt ett ökat utrymme inom forskning och i samhÀllsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anstÀllda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att fÄ en förstÄelse över hur de intervjuade uppfattar lÀrande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling pÄ arbetsplatsen. FrÄgestÀllningen var: vilka uppfattningar finns det om lÀrande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lÀrande och kompetensutveckling pÄ arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lÀrande och kompetensutveckling i organisationen frÀmjas? Fyra teoretiska perspektiv pÄ kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsÀtt pÄ lÀrande har anvÀnds vid analysen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa SET (social och emotionell trÀning), dess metod och hur den anvÀnds i undervisningssammanhang och vad den enligt grundaren ger för resultat. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ olika grundskolor. Metoden för undersökningen blev intervjuer med tvÄ grundskolelÀrare, samt en bitrÀdande rektor. Dessutom gjordes en textanalys av lÀromedlet Livsviktigt, samt en intervju med författaren. Resultatet som kom fram i intervjuerna och textanalysen, samt litteraturdelen visade att social och emotionell kompetens behövs i skolan.

Dagkirurgi som behandlingsform har ökat för att möta besparingar och effektivisering inom hÀlso- och sjukvÄrd men Àven som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Den korta tid som patienter tillbringar pÄ sjukhus i samband med det dagkirurgiska ingreppet stÀller höga krav pÄ bemötande och omhÀndertagande av dessa patienter. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att genomgÄ dagkirurgi. Metoden var en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar valdes och analyserades. I resultatet framkom tre teman, Patienters upplevelse av övergivenhet, Patienters upplevelser av bristande information leder till oro och Patienters upplevelser av tillit.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en vÄrdform som de senaste Ären fÄtt mer gehör i Sverige. Med palliativ vÄrd menas att öka livskvaliteten samt vÄrdandet av svÄrt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vÄrdsituation. Metod: Metoden som anvÀndes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bÀst bemöter patienter som vÄrdas palliativt om de har ett professionellt förhÄllningssÀtt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhÄllningssÀtt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en liten arbetsgrupp pÄ nio individer, belÀgen pÄ en liten ort, pÄverkas av en arbetskamrats plötsliga avhopp till följd av en oegentlig handling. Fallet undersöks genom att utröna om, och i sÄ fall hur, det lilla samhÀllet sett genom begreppsparet Gemeinschaft och Gesellschaft har haft nÄgon betydelse för arbetsgruppens reaktioner och handlingar efter gruppmedlemmens avhopp. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enskilda kvalitativa intervjuer med arbetsgruppen. Det genomfördes Àven en gruppintervju med utgÄngspunkt i resultaten frÄn de enskilda intervjuerna diskuterades. Resultaten frÄn undersökningen visade att gruppen kÀnnetecknas av en stark familjekÀnsla, dÀr tilliten och samhÀllet har stor betydelse för gruppens karaktÀr.

En individ som utsÀtts för ett traumatiskt brott pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka om individer upplever tillitssvÄrigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvÄrigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrÄn det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey frÄn 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvÄrigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fÄtal brottsoffer professionellt stöd.