Organisationskultur Àr ett konkurrensmedel som Àr svÄrt att kopiera och som har fÄtt betydande vikt i organisationers strÀvan mot bÀttre resultat. Att driva en kulturell förÀndring leder till problem, inte minst pÄ grund av att organisationskulturbegreppet Àr abstrakt. Min studie Àr inriktad pÄ att undersöka hur ledningen pÄ If Industri, med utgÄngspunkt frÄn nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en planerad förÀndring av organisationskulturen. Syftet med studien Àr dÀrav att kartlÀgga nuvarande organisationskultur utifrÄn utarbetad idealkultur. Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet kultur och möjligheterna att medvetet förÀndra en organisationskultur. Ett resonemang drivs Àven kring behovet av att skapa motivation för att kunna implementera idealkulturen. Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur, förÀndring samt motstÄnd och motivation. En kombinerad problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp.

In this paper I have conducted an analysis to critically examine survey questionnaire forms used in political research to measure trust and distrust. During the first step of the analysis I aimed to identify how the concepts where used in the forms. The second step involved examining if it was possible to relate the questions and items to five theoretical assumptions based on theories of trust (and distrust). The third step was to examine the quality of the forms, in relation to survey and questionnaire designs.The results of the analysis showed that the institutes that conduct the studies tended to use similar questions to measure trust. Some of the forms that where analyzed had very many questions, which could lead to exhaustion for those participating in studies.

Inom den svenska byggbranschen anses pris ofta vara den faktor som har störst pÄverkan pÄ fastighetsbolags val av entreprenör vid fastighetsköp. Denna studie har som intresse av att se vilka andra faktorer som pÄverkar detta val. Studiens utförande görs inom Storstockholm. Under senare Är har relationsmarknadsföring vuxit fram som ett centralt begrepp inom marknadsföringslitteraturen. Med relationsmarknadsföring menas alla marknadsrelaterade aktiviteter vilka Àmnar bygga lÄngvariga relationer. Inom relationsmarknadsföringen stÄr begrepp som kundnöjdhet, kundlojalitet och tillit i centrum. Vi fokuserar pÄ det teoretiska avsnittet, specifikt pÄ kundnöjdhet, samt hur de förvÀntningar som kundnöjdhet grundar sig pÄ, formas och utvÀrderas.

Vi har granskat en del av vÄrt vÀlfÀrdssystem nÀmligen sjukförsÀkringssystemet. Syftet med uppsatsen har varit att kartlÀgga aktörernas ansvar i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vi berör individ- och myndighetsnivÄ och utifrÄn kartlÀggningen granskar vi om och i sÄ fall varför respektive Ätaganden kan leda till att tilliten urholkas. Uppsatsens teoretiska ram bygger pÄ Rothsteins teori om socialt kapital och den sociala fÀllan. Vi har kommit fram till att det finns mÄnga fallgropar i den hÀr sköra processen som sjukskrivning visar sig vara.

Vad försöker man göra inom ungdomsinriktad drogprevention och vad uppfattas som viktigt? Syftet med denna studie var att undersöka vad som hÀnder inom preventionsarbete i Thailand. Analys med grounded theory av intervjuer med 27 personer, frÀmst thailÀndare, med praktisk erfarenhet av drogpreventiv verksamhet. Motkrafter till missbruk i Thailand genomsyras av en moraliskt betingad grundhÄllning med en i grunden autonom mÀnniskosyn. Genom sociala och pedagogiska nÀtverk, positiva alternativ, utveckling, relevanta budskap och kritiskt tÀnkande arbetar man med mÄlgruppen för de preventiva insatserna som en autonom och aktiv part.

Flertal smÄ företag med stor produktflora i smÄ volymer har uttryckt en vilja för att implementera Lean-verktyg i deras företag och ofta har det inte genererat de goda resultat de förvÀntat sig. För att dessa företag ska bli framgÄngsrika i sitt implementerande av Lean gÀller det att de utvÀrderar vilka verktyg som gynnar företaget och vilka som inte medför förbÀttring.Problematiken som uppstÄr i detta Àr kulturella förÀndringar dÀr det Àr vanligt att arbetare inte visar motivation eller intresse för att förÀndra sin tidigare arbetsrutin och hÀr har ledningen stort ansvar att motivera arbetarna till att vara delaktiga och vÀlkomna förbÀttringar. För att kunna undersöka detta utförligt har en fallstudie och litteraturstudie utförts för att studera: 1) Hur HMLV-företag bör gÄ tillvÀga för att arbeta med Lean, 2) vilka Lean-principer som gÄr att implementera i HMLV-miljön och slutligen 3) hur man övertygar medarbetarna att Àndra sitt befintliga arbetssÀtt till en mer standardiserad arbetsform.Resultat frÄn litteraturstudien visar hur viktigt det Àr att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och att man ska samla information om hur man ska gÄ tillvÀga innan man beslutar sig för nÄgot. Litteraturstudien visar Àven att ledningen har en stor roll i att övertyga medarbetarna till att engagera sig i förÀndringsarbetet. Resultat frÄn fallstudien styrker litteraturstudiens pÄstÄenden om hur viktigt det Àr att studera vilka verktyg som passar in i ett specifikt företag och hur dessa företag bör gÄ tillvÀga.

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och Àmnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien Àr att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rÀdsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen bestÄr av statistik frÄn Polismyndigheten i Karlskrona och en enkÀtundersökning. Studiens enkÀt innehÄller 21 frÄgor och följande sju ÀmnesomrÄden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rÀdslan över att utsÀttas för brott, oron över att utsÀttas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmÀlningsbenÀgenheten och frÄgor om polisens agerande. FrÄgorna Àr Àven utvalda utifrÄn den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som pÄverkar mÀnniskors trygghet.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatÀgt omsorgsföretag arbetar lÄngsiktigt med personalens fysiska och psykiska hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsoarbetet och sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ arbetsplatsen. DÄ verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hÀlsa utan att det inkrÀktar pÄ den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat omrÄde inom arbetshÀlsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med tvÄ personer ur ledningen, och genom tvÄ parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar lÄngsiktigt med personalens hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsan pÄ arbetet. Resultatet bearbetades med hjÀlp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Bakgrund: Den basala processen för nyblivna förÀldrar Àr att ta kontroll över sin situation vilket innebÀr hÄrt arbete för att organisera sina behov och ta till sig rÄd och stöd för att kunna tillgodese barnets behov. FörÀldrars upplevda behov Àr relaterade till osÀkerhet i förÀldraskapet och stöd behövs för att stÀrka dem i förÀldrarollen. Effekterna av stöd kan vara att förÀldrars mentala hÀlsa förbÀttras och barnens behov blir tillgodosedda. Sjuksköterskan pÄ BVC har till uppgift att stödja förÀldrar, men hur stödet ser ut finns inte klart beskrivet i tidigare forskning.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av sjuksköterskans stöd till nyblivna förÀldrar för att stödja dem i förÀldrarollen.Metod: Metasyntes valdes till metod med en hermeneutisk ansats i analysen.Resultat: Resultatet visade att förÀldrar behövde vÀgledning pÄ förÀldraskapets hinderbana för att öka sjÀlvförtroendet och sjÀlvtilliten med underrubrikerna: ser sjuksköterskans om en symbol för stöd, att ha ett gemensamt perspektiv pÄ förÀldraskapet, att tillit skapas ? en förutsÀttning för att kunna ta emot stöd och att vÀxa i sjÀlvtillit i sitt förÀldraskap.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka organisationskulturen pÄ Getinge Sterilization AB för att se om det förekommer skillnader i grundlÀggande antaganden för arbetarna, tjÀnstemÀnnen och ledningen d.v.s. om det skiljer sig Ät avseende deras uppfattning om sin vardagsverklighet, vilka dessa skillnader Àr och varför de uppstÄr. Vi vill Àven förstÄ hur dessa skillnader kan pÄverka organisationers möjlighet till framgÄng.Vi har tillÀmpat en kvalitativ ansats i syfte att nÄ en djupare förstÄelse för hur informanterna uppfattar organisationskulturen pÄ fallföretaget. För att nÄ en sÄdan förstÄelse har vi sammanlagt gjort 12 semistrukturerade intervjuer med elva olika personer samt tre observationer. Vi har Àven granskat olika interna och externa dokument.

Företag ser idag sina medarbetare som sin viktigaste resurs, som genom dess kompetens bevarar och skapar kontakter med kunder. Det Àr kunderna som avgör om de varor och tjÀnster som levereras innehar den kvalité som kunden efterfrÄgar. För att fÄ svar pÄ hur medarbetarna anser om sin arbetsplats och Àven vad kunderna tycker om företagen görs human- och marknadskapitalmÀtningar.Vi har i vÄr uppsats undersökt vilken vikt de tvÄ storbanker, Föreningssparbanken och SEB, lÀgger pÄ sina human- och marknadskapitalmÀtningar. Studien Àr gjord utifrÄn en enkÀtundersökning pÄ de tvÄ ovannÀmnda bankerna i Karlstad samt intervjuer med tre respondenter.Resultatet av vÄr studie visar hur medarbetarna och ledningen ser pÄ mÀtningarna och de effekter som blir till följd av dessa Äsikter.Med hjÀlp av vÄrt framarbetade material sÄ kan vi i vÄr slutsats styrka vÄr antydan om att ledningen lÀgger stor vikt vid mÀtningarna av human- och marknadskapital som vi trodde innan vi börjadevÄrt uppsatsskrivande. Dessutom visar vi pÄ att Àven medarbetarna fÀster en stor vikt vid nÀmnda mÀtningar..

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna pÄverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien Àr Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavÄrdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgÄngar i den befintliga organisationen? Vilka förutsÀttningar Àr centrala för att arbetet med barnavÄrdsutredningar ska fungera bra? Som metod anvÀndes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavÄrdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen dÀr ledningen lÀgger ett större ansvar pÄ arbetsgruppen att sjÀlv ÄtgÀrda och hantera de begrÀnsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag Àn de grupper dÀr ledningen tar ett större ansvar.

AbstraktSyftet med undersökningen Àr att studera om arbetsrelationerna och antalet arbetsrelationer pÄverkar vÄr hÀlsa. VÄra arbetskamrater kan utgöra ett stöd och bidra till en god hÀlsa men kan Àven pÄverka vÄr hÀlsa negativt genom mobbning och utfrysning. Den negativa arbetsrelationen kan bidra till en dÄlig hÀlsa, som i sin tur kan leda till bÄde fysisk och psykisk sjukdom. Det finns ett flertal studier gjorda om hur hÀlsan pÄverkas av de sociala relationerna och antalet sociala relationer, men studier om arbetsrelationer och hur antalet arbetsrelationer pÄverkar hÀlsan Àr fÄ eller inga. Undersökningar angÄende om antalet arbetskamrater kan pÄverka individens hÀlsa, Àr kunskap som inte finns idag.

Försvarsmakten har skapat en doktrinhierarki dÀr det redovisas hur Försvarsmakten konceptuellt skall genomföra insatser. Doktrin för luftoperationer Àr den del av doktrinen som specifikt riktar sig mot flygstridskrafter. I dagens insatsförsvar Àr tÀnkbara insatser vÀsensskilda frÄn invasionsförsvarets insatser, och för detta har en ny typ av förband skapats, insatsförbandet. Flygstridskrafterna bidrar med bland annat Stridsflygenhet (SE), en insatsdivision utrustad med JAS 39. I denna uppsats avser jag undersöka huruvida doktrinen erbjuder stöd, konceptuellt eller praktiskt, till ledningen för en enhet av det ovan nÀmnda slaget.

Syftet med denna studie Àr att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrÄn lÀnsuppdelningen. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, pÄ individnivÄ och lÀnsnivÄ. I denna studie har jag anvÀnt mig av material frÄn SOM-institutet och gjort en jÀmförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men Àven pröva teorier. Jag har anvÀnt mig av teorin kring det sociala kapitalet som frÀmst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.