Enligt lag mÄste avloppsvatten renas och tas om hand innan det slÀpps ut igen. Det Àr det som reningsverken gör, i Hede och Björnrike Àr det fÀllningsdammar med aluminiumsulfat som doseringskemikalie.I avloppsvatten finns bakterier, som kan orsaka sjukdomar hos mÀnniskor och djur om det finns i för stora mÀngder. I denna undersökning ser man hur mycket bakterier det finns per 100 ml vid reningsverken i Hede och Björnrike, detta Àr för att se om att aluminiumsulfat Àr en bra kemikalie att anvÀnda för att fÄ sÄ lite bakterier som möjligt efter reningen.För att genomföra denna studie anvÀndes miljörapporter frÄn HÀrjedalens kommun och vattenprover togs vid bÄda reningsverken vid tvÄ tillfÀllen.I resultatet ser man att detta Àr en metod som fungerar dÄ antalet bakterier Àr sÄ pass lÄgt nÀr reningen Àr klar att det inte Àr nÄgon fara ur hÀlsomÀssig synpunkt. Detta visar dÄ att fÀllningsdammar med aluminiumsulfat Àr en av de reningsmetoderna man kan anvÀnda för att ?knÀcka? dessa patogena mikroorganismer..

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Under 90-talet uppdagades övergödningsproblematiken i Östersjön, varför omgivande lĂ€nder enades gĂ€llande Ă„tgĂ€rder för att minska problemen. De svenska reningsverk som genom sina utslĂ€pp av kvĂ€ve och fosfor pĂ„verkade Östersjön tvingades dĂ„ införa grĂ€nsvĂ€rden för kvĂ€ve- och fosforutslĂ€ppen. Vid Arboga reningsverk, vars recipient Ă€r ArbogaĂ„n som mynnar i Galten, MĂ€laren, har kvĂ€vereducering sedan en tid tillbaka varit i drift. Dock krĂ€vdes frĂ„n och med Ă„r 2012 att totalkvĂ€vehalten i utgĂ„ende avloppsvatten ej översteg 15 mg tot-N/l. Införandet av detta grĂ€nsvĂ€rde resulterade i Ă„tgĂ€rder för att minska kvĂ€veutslĂ€ppen.Rejektvattenbehandling Ă€r en vanlig metod för att minska halterna totalkvĂ€ve i utgĂ„ende avloppsvatten.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Mikroplaster Àr smÄ plastpartiklar, mindre Àn 5 millimeter i lÀngd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvÄrdsprodukter, klÀder eller blÀstringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mÀngden mikroplastpartiklar men ÀndÄ slÀpps det ut en ansenlig mÀngd mikroplaster varje Är till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför Àr idag oklart.Ett mÄl med studien har varit att kvantifiera mÀngden mikroplaster som kommer in till respektive slÀpps ut frÄn KÀppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mÀngden mikroplaster har ett annat mÄl med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster frÄn organiskt material och övriga partiklar och Àmnen i avloppsvattnet.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Odling av mikroalger för framstÀllning av biogas Àr ett relativt outforskat omrÄde. Den forskning som hittills utförts har pÄvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag gÄr till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena bÄde nÀringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutslÀpp (rökgaser frÄn industrin) dÄ de tar upp föreningar innehÄllande kvÀve, fosfor och kol frÄn dessa kÀllor. Den producerade biogasen kan ersÀtta fossila brÀnslen. Dessutom skapas en rötrest som kan Äterföras till odlingsmarker vilket sluter nÀringskretsloppet.

The aim of my thesis is to obtain knowledge of textile wastewater and textile sludge from an environmental perspective, which can be used as a basis for the  ?Sweden Textile Water Initiative? guidelines for a sustainable sludge management. In my study I have mainly focused on textile dyes, salts and metals and their routes during wastewater treatment.This paper is partly a literature review, which I began by identifying the pollutants discharged from each textile process. Then I studied wastewater and sludge quality, environmental aspects, possible treatment and recycling methods. I have also tried to find existing type of guidelines in order to make comparisons.

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Uddebo avloppsreningsverk Àr det största i LuleÄ kommun, med ungefÀr 61 000 anslutna personer i LuleÄ tÀtort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste Ären ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga Àmnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanÄt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska fÄ spridas pÄ jordbruksmark.

Vid rening av avloppsvatten anvÀnder man ofta olika typer av fÀllningskemikalier för att rena vattnet pÄ bland annat fosfor. Innan man definitivt vÀljer fÀllningskemikalie bör man alltid genomföra fÀllningsförsök för att faststÀlla om man kan uppÄ önskade resultat. Helst ska kemikalieÄtgÄng och kostnad bli sÄ lÄga som möjligt. Efter smÄskaleförsöken Àr det Àven bra att testa i full skala för att se om de resultat som uppnÄtts i labbet Àven uppnÄs i reningsverket. Rosviks reningsverk Àr ett av mÄnga smÄ reningsverk i PiteÄ kommun och Àr dimensionerat för att ta emot avloppsvatten frÄn ungefÀr 2 100 personer.

Avloppsvatten frÄn restauranger och skolkök innehÄller en stor mÀngd fett och olja som kan tÀppa igen rör och ledningar och Àven interagera med mikrobiologiska processer pÄ reningsverken. För att minska dessa problem installeras fettavskiljare. Fettavskiljarna mÄste tömmas med jÀmna mellanrum för att behÄlla sin effektivitet vilket Àr bÄde tidskrÀvande och kostsamt. Vid ackumulering av fettet bildas en fettkaka som tillsammans med hög halt organiskt material och suspenderade Àmnen orsakar en anaerob miljö i fettavskiljaren vilket ofta leder till svavelvÀteproduktion som Àr toxiskt och bidrar till en obehaglig lukt. För att lösa dessa problem studeras möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.Syftet med studien var att undersöka möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.