Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

As artificial intelligence (AI) has gained more influence in recruitment, both recruitment processes and the role of the recruiter are changing. This study aims to describe and analyze how recruiters translate, use, and relate to AI in their work. Through a qualitative method based on semi-structured interviews and document analysis, the study explores recruiters? experiences, attitudes, as well as perceived obstacles and opportunities regarding the use of AI in recruitment. With a theoretical foundation in translation theory, fashion, and imitation, the study examines how AI is not only followed as a trend, but also shaped and adapted locally through translation, depending on organizational identity and needs.

Odling av mikroalger för framstÀllning av biogas Àr ett relativt outforskat omrÄde. Den forskning som hittills utförts har pÄvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag gÄr till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena bÄde nÀringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutslÀpp (rökgaser frÄn industrin) dÄ de tar upp föreningar innehÄllande kvÀve, fosfor och kol frÄn dessa kÀllor. Den producerade biogasen kan ersÀtta fossila brÀnslen. Dessutom skapas en rötrest som kan Äterföras till odlingsmarker vilket sluter nÀringskretsloppet.

The aim of my thesis is to obtain knowledge of textile wastewater and textile sludge from an environmental perspective, which can be used as a basis for the  ?Sweden Textile Water Initiative? guidelines for a sustainable sludge management. In my study I have mainly focused on textile dyes, salts and metals and their routes during wastewater treatment.This paper is partly a literature review, which I began by identifying the pollutants discharged from each textile process. Then I studied wastewater and sludge quality, environmental aspects, possible treatment and recycling methods. I have also tried to find existing type of guidelines in order to make comparisons.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Uddebo avloppsreningsverk Àr det största i LuleÄ kommun, med ungefÀr 61 000 anslutna personer i LuleÄ tÀtort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste Ären ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga Àmnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanÄt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska fÄ spridas pÄ jordbruksmark.

Vid rening av avloppsvatten anvÀnder man ofta olika typer av fÀllningskemikalier för att rena vattnet pÄ bland annat fosfor. Innan man definitivt vÀljer fÀllningskemikalie bör man alltid genomföra fÀllningsförsök för att faststÀlla om man kan uppÄ önskade resultat. Helst ska kemikalieÄtgÄng och kostnad bli sÄ lÄga som möjligt. Efter smÄskaleförsöken Àr det Àven bra att testa i full skala för att se om de resultat som uppnÄtts i labbet Àven uppnÄs i reningsverket. Rosviks reningsverk Àr ett av mÄnga smÄ reningsverk i PiteÄ kommun och Àr dimensionerat för att ta emot avloppsvatten frÄn ungefÀr 2 100 personer.

Avloppsvatten frÄn restauranger och skolkök innehÄller en stor mÀngd fett och olja som kan tÀppa igen rör och ledningar och Àven interagera med mikrobiologiska processer pÄ reningsverken. För att minska dessa problem installeras fettavskiljare. Fettavskiljarna mÄste tömmas med jÀmna mellanrum för att behÄlla sin effektivitet vilket Àr bÄde tidskrÀvande och kostsamt. Vid ackumulering av fettet bildas en fettkaka som tillsammans med hög halt organiskt material och suspenderade Àmnen orsakar en anaerob miljö i fettavskiljaren vilket ofta leder till svavelvÀteproduktion som Àr toxiskt och bidrar till en obehaglig lukt. För att lösa dessa problem studeras möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.Syftet med studien var att undersöka möjligheten att anvÀnda biologisk behandling av fettavskiljare.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Det finns ett hundratal patogena (sjukdomsframkallande) organismer som potentiellt kan spridas viaavloppsvatten. Bland dessa Àr det framför allt patogena organismer som infekterar mag-tarmkanalensom Àr av störst betydelse, eftersom de ofta utsöndras i stora mÀngder i avföringen och hamnar iavloppsvattnet. Enligt Socialstyrelsens allmÀnna rÄd (SOSFS 1989:39) bör det finnas beredskap för attdesinfektera avloppsvatten frÄn smittskyddssynpunkt. Det gÀller infektionskliniker pÄ sjukhus,obduktionsavdelning frÄn sjukhus med infektionsklinik och vissa mikrobiologiska laboratorier. Beredskapenför att kunna desinfektera avloppsvatten Àr dock resurskrÀvande och kravens relevans harifrÄgasatts.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.