Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

This study investigates the evolution of depictions of Maoist China in Swedish history textbooks from 1970 to 2010. Through examining textbooks from this period, 20 years before the end of the cold war and 20 years after it, this study aims to investigate how quickly and how radically textbooks can change in their depictions of controversial and significant historical periods. Comparing descriptions of both people, tumultuous events, and general trends in China under Mao's rule, this study finds significant differences in how the textbooks describe Maoist China. While textbooks in the 1970s give a largely positive, sympathetic and hopeful view of China, during the 1990s and 2000s that perspective has been overtaken by an overwhelmingly critical view of Mao and his rule, focusing on his failures and dictatorial rule. The findings add to a somewhat divided field of research on the adaptability of textbooks, leaning toward the idea that textbooks can change rapidly during times of turmoil in a society..

I mitt examensarbete har jag undersökt vilka konflikter som gestaltas och förankras i tre bilderböcker. Jag har undersökt vilka normer som blir synliga genom dessa konflikter. Om normbrott leder till straff hur ser de dĂ„ ut? Min empiri bestĂ„r av tre av de mest utlĂ„nade bilderböckerna pĂ„ Stockholms stadsbibliotek 2007; KĂ€nner du Pippi LĂ„ngstrump, NĂ€pp! sa Alfons Åberg och Pricken.Som blivande konst- och mediepedagog funderar jag över bilders medverkan, hur saker som gestaltas och visualiseras har del i skapandet av jaget. Jag har anvĂ€nt semiotiken som metod i mitt arbete, genom dess begrepp har jag delat upp bilden i dess bestĂ„ndsdelar för att fĂ„ en inblick och djupare förstĂ„else i vad bilden vill sĂ€ga.

Syftet med föreliggande studie Àr att beskriva hur det svenska talsprÄket uppfattas att det anvÀnds av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (pÄ skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andrasprÄk. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn som har svenska som andrasprÄk och dels hur de uppfattar att innehÄllet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stÀrka det svenska talsprÄket för dessa barn. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar, och dÀrmed uppnÄ syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestÄende av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för Är 1-3) pÄ skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de anvÀnder olika strategier i arbetet med det svenska talsprÄket tillsammans med de barn om har svenska som andrasprÄk. TvÄ av dessa strategier tycktes sÀrskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med fÀrre barn.

olikaverktygkanunderlÀttaimplementeringenavettaffÀrssystem(enterpriceresourceplanning-­?systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­?frameworkforIT-­?enabledchange)pÄfallstudienundersökervimedhjÀlpavbegreppetgrÀnsobjekt(boundaryobjects)hursÄdanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RÀttanpassadegrÀnsobjektkanbidratillattskapaenförstÄelseförnyIT,samtintresseförattanvÀndaden.EfterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirÄdtillpraktikerpÄomrÄdetochföreslÄrblandannatattverktygmedettvisuelltgrÀnssnittÀrfördelaktigaimÄngasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestÄrienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpÄhurgrÀnsobjektpÄverkardedimensionersomenligtramverketmÄstegeshÀnsynvidenIT-­?organisationsförÀndring..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlÀrning av det svenska sprÄket hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. Med inlÀrning menar vi att barn aktivt och medvetet tillÀgnar sig nÄgot nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus pÄ agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. VÄr teoretiska förankring utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid sprÄkinlÀrning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av sprÄket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlÀrning av det svenska sprÄket.