Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Syftet med studien vara att jÀmföra formuleringar frÄn kursplanen i DanstrÀning (Lpf 94) med Àmnesplanen i Dansteknik (Gy 11) ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har tidigare studerat Lpf 94:as kursplaner, och i och med införandet av den nya gymnasieskolan ville jag fördjupa mig Àven i de nya styrdokumenten. Inför studien har jag tagit del av litteratur och forskning som Àr relevanta för studiens syfte, bland annat i omrÄden som; gymnasiereformen 2011, didaktik, lÀroplansteori, diskursanalys och hermeneutik. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod, dÄ fyra styrdokument frÄn gymnasieskolan har analyserats. Under analysens gÄng har jag tagit hÀnsyn till det hermeneutiska förhÄllningssÀttet som handlar om att varje person tolkar en text utifrÄn sina tidigare erfarenheter, samt vikten av att jag som forskare under analysen sÀtter mina tidigare antaganden eller hypoteser Ät sidan för att öka studiens validitet.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare förhÄller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄngspunkt i hur grundskollÀrare planerar och hur de tÀnker delge eleverna teknikÀmnets syfte och mÄl. Tre tillvÀgagÄngssÀtt vid planeringsarbetet samt tvÄ sÀtt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsomrÄde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsomrÄdet kan ocksÄ starta med att vÀcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte..

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Skolverket menar att populÀrkultur, dÀribland dataspel, Àr anvÀndbara verktyg för att nÄ elevernas livsvÀrldar i religionskunskapsundervisningen.Den hÀr uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar:FÄr rÀtt och fel handling nÄgot utrymme i Mass Effect? PÄ vilket sÀtt? Vad Àr rÀtt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmÄgor som Àr en del av religionskunskapens etikundervisning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jÀmförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhÄllningssÀtt; dessa Àr etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas ocksÄ utifrÄn en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar hÀr med teoretisk och kursplanemÀssig förankring.Undersökningen visar att flera av de omrÄden som ska ingÄ i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att lÄta olika element i Mass Effect-spelen möta Àmnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv bÄde berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Behovet av beslutssto?dsystem o?kar sta?ndigt bland fo?retagen va?rlden o?ver. Fo?r att ett beslutssto?dsystem skall vara anva?ndbart och generera en nytta till ett fo?retag, sa? finns det krav pa? att den information som visualiseras skall uppna? en viss datakvalitet. Sa?ledes a?r syftet med detta arbete att underso?ka vilka problem som uppsta?r vid utveckling av dashboards i stra?van efter att uppna? en ho?g datakvalitet.I stra?van efter att identifiera vilka problem och sva?righeter som uppsta?r vid utveckling av dashboards fo?r beslutssto?d sa? utfo?rdes intervjuer med sex olika utvecklare av dashboards fra?n olika fo?retag i Sverige.

This essay aims to investigate a rare method of marking up timber before hewing it. The method for marking up timber is by eyesight, where visual judgment and the use of a broad axe are the tools employed. The broad axe is driven through the bark and exposes the inner bark in a straight line. The method is described by a craftsperson dating back to the 1930s. There is a lack of information regarding the method.

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmÄlen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa Àr lÀmpliga utgÄngspunkter för integrering av undervisningen i dessa Àmnen. Arbetet syftar Àven till att söka tillÀmpningar och konkreta exempel pÄ Àmnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar dÀr den ena Àr en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot Àmnesintegrering i grundskolan i allmÀnhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingÄr Àven en intervjustudie dÀr nÄgra utvalda lÀrare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angÄende Àmnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för Àmnesintegrerad undervisning Àr den organisatoriska struktur som Àr mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det Àr den Àmnesuppdelade undervisningen som har dominerat dÄ administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fÄtt sÄdana egenskaper att det framstÄr som mycket svÄrt att undervisa med annat arbetssÀtt Àn Àmnesuppdelat.

Den hÀr studien Àr gjord för att beskriva och analysera skillnaderna och likheterna I bildpedagogiken hos den kommunala och waldorfdrivna skolan. Empirin bestÄr av tvÄ intervjuer med tvÄ rektorer tillika bildlÀrare i waldorfskolan och en jÀmförelse mellan styrdokumenten. Resultatet visar pÄ att waldorf lÀgger mer tid till bild utöver bildundervisningen..

Vi har under vÄr verksamhetsförlagda del av vÄr lÀrarutbildning observerat att mÄnga lÀrare haft stora problem med att komma tillrÀtta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lÀrare, mentorer, elever men ocksÄ med mÀnniskor utanför skolan har vi blivit uppmÀrksammade pÄ det faktum att samtliga önskar att skolans lÀrandemiljö skall prÀglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger pÄ ett gemensamt socialt förhÄllningssÀtt.Denna internationella dokumentstudie har pÄ ett komparativt sÀtt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgÄngspunkt frÄn elever motsvarande Är 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter nÀr det gÀller skolornas arbete med disciplinÀra frÄgor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive lÀnders styrdokument och de etablerade lÀrteorier som finns.Inom respektive skola i studien Àr det rektorn som har ansvaret för att upprÀtta och sÀkerstÀlla efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.

Vi som arbetar i skolan har ett demokratiskt uppdrag; vi ska förmedla demokratiska grundprinciper och i demokratins anda ska sĂ„lunda eleverna fĂ„ vara med och pĂ„verka sin studiekontext med allt vad den innebĂ€r i form av miljö och utbildningsinnehĂ„ll. I skolan handlar det om att eleverna ska fĂ„ utöva inflytande pĂ„ sin skolas fysiska miljö men ocksĂ„ sin utbildning och sitt lĂ€rande. En litterĂ€r studie har gjorts för att fĂ„ vetskap om vad som stĂ„r att lĂ€sa i bland annat styrdokument och forskning om elevinflytande. Att lĂ„ta eleverna vara med och pĂ„verka sin skolgĂ„ng Ă€r en sjĂ€lvklarhet vilken regleras i skollag, skolförordning och lĂ€roplan. Även i de kommunala och de lokala styrdokumenten regleras elevinflytande.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste Ären och majoriteten av alla barn gÄr i förskolan.1998 skedde en stor förÀndring dÄ ansvaret för förskolan överfördes frÄn Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolvÀsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhÄllande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan frÄn 1987 och i LÀroplanen för förskolan frÄn 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgÄtt frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger pÄ en uppfattning om att diskursen pÄverkar och pÄverkas av den diskursiva och socialapraktiken den Àr en del av (och Àven andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjÀlpav analysverktyg hÀmtat frÄn Fairclough analyserat texterna för att söka svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.