I detta examensarbete har jag granskat tvÄ lÀromedel ur ett genusperspektiv. BÄda böckerna, A Piece of Cake 2 och Allez hop 8, riktar sig till elever som lÀser engelska och franska i grundskolans senare Är. FrÄgan jag stÀllt mig Àr hur dessa bÄda böcker, i sin utformning, lyckas leva upp till de krav som styrdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀlldhet mellan mÀn och kvinnor samt vilken som bÀst lever upp till dessa krav.Resultaten av min undersökning visar att bÄda lÀroböckerna till vÀldigt stor del Àr fast i en traditionell utformning dÀr genusvariationer i yrke, fritid, hur man beskrivs samt familjemönster begrÀnsas till förmÄn för en manlig norm. Böckerna reproducerar uppfattningen om att mÀn och kvinnor lever i olika sfÀrer vilket förmedlar en bild av att mÀn och kvinnor tillskrivs olika vÀrde i en samhÀllshierarki dÀr kvinnan inte har samma möjligheter som mannen.Jag har Àven kommit fram till Allez hop Àr den bok dÀr texter och bilder Àr mest nyanserade, som pÄ ett bÀttre sÀtt luckrar upp de traditionella könsmönster som rÄder idag och som, med vissa delar av sitt innehÄll, har stora möjligheter att skapa diskussion i sprÄkklassen. Detta konstaterande vÀger dock inte upp mot det faktum att ovan nÀmnda lÀroböcker pÄ intet sÀtt lever upp till kraven styrdokumenten stÀller pÄ jÀmstÀllda lÀroböcker..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever pÄverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. HÀrigenom förvÀntar vi oss Àven fÄ svar pÄ vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolÄren. Vi kommer Àven att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. AlltsÄ vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker Àven det Àr intressant att undersöka om det förkommer nÄgra skillnader mellan könen i deras instÀllning till dans.

Att religionsÀmnet har förÀndrats och utvecklats under de senaste 40 Ären Àr det ju inget snack om. FrÄgan Àr dock vad som har pÄverkat denna förÀndring? I min uppsats fokuserar jag enbart pÄ hur det specifika Àmnet religionskunskap i gymnasieskolan pÄverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gÄng har jag insett att detta utifrÄn de förutsÀttningar jag hade var relativt svÄrt att svara pÄ. Eftersom det finns sÄ mycket som kan pÄverka religionsÀmnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likasÄ allmÀnt som en förutsÀttning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna sÄ som radio, TV och tidningar, idag Àven via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte lÀngre monopol pÄ lÀrandet utan mycket sker utanför skolan, pÄ fritiden, och just genom medier av olika slag. DÀrför kan skolan behöva anvÀnda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hÀn Ät underhÄllning. Kunnighet om media pÄ olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill pÄverka dem i en viss riktning.

Det Àr ingen sjÀlvklarhet att specialpedagogiskt stöd förekommer inom förskolan, eftersom denna skolform inte omfattas av samma krav pÄ specialpedagogisk kompetens som skolan. Styrdokumenten som berör förskolan beskriver att barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd ska fÄ det, men det beskrivs inte nÄgonstans hur hjÀlpen ska vara utformad. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter pedagoger har av specialpedagogiskt stöd i förskolan och hur pedagogers förvÀntningar pÄ specialpedagogiskt stöd inom denna skolform ser ut. Som teoretisk ram anvÀnde jag mig av systemteoretiska perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Jag genomförde en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuade sex pedagoger som arbetar i förskolan. Resultatet visade pÄ att erfarenheten av specialpedagogiskt stöd i förskolan varierade mellan intervjupersonerna, vilket skulle kunna bero pÄ styrdokumentens otydliga formuleringar.

År 2006 infördes förordningen om individuella utvecklingsplaner (IUP) i grundskolan. Detta innebĂ€r att grundskolan Ă€r skyldig att upprĂ€tthĂ„lla en IUP för alla grundskoleelever frĂ„n Ă„rskurs ett till Ă„rskurs nio. Intentionerna med IUP Ă€r att öka mĂ„luppfyllelsen i skolan. Detta pĂ„ grund av att sedan lĂ€roplanen, Lpo94, och det nya betygssystemet infördes har andelen elever som inte nĂ„r upp till mĂ„let godkĂ€nd successivt ökat i grundskolan. Men det Ă€r ocksĂ„ en förordning som möjliggör att alla elever fĂ„r rĂ€tt till en individuell planering av sin kunskapsutveckling och sin sociala utveckling. UtgĂ„ngspunkten för sĂ„vĂ€l IUP och styrdokumenten i grundskolan Ă€r att de förordar en kvalitativ och konstruktivistisk syn pĂ„ kunskap samt en formativ bedömning av kunskaper.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

I denna studie har vi undersökt förutsÀttningarna för likvÀrdig bedömning i den nya lÀroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien Àr vÄrt intresse för den skoldebatt som under flera Är lyft frÄgor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregÄende lÀroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielÀrare pÄ fyra lika skolor, verksamma inom Àmnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de anvÀnder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutÀndan pÄverkar likvÀrdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter frÄn utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrÄgor i samband med Gy 2011. Resultaten frÄn intervjuerna visar pÄ en ökad tilltro till den nya lÀroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig Àn den föregÄende lÀroplanen Lpf94.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Det hÀr Àr ett examensarbete som syftar till att se hur verksamma lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa och hur de konkretiserar hÀlsoarbete i Àmnet. Genom en beskrivande studie med intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa vill vi fÄ en bild av hur lÀrarna ser pÄ begreppet hÀlsa och hur det konkretiserar hÀlsoundervisning i Àmnet samt hur undervisningen överensstÀmmer med teori och styrdokument. VÄr frÄgestÀllning blev följande:Hur ser verksamma grundskolelÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ:? begreppet hÀlsa?? hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?? hÀlsoundervisning?? hÀlsa i styrdokument och hur förhÄller sig deras syn till styrdokument och teori?Vi har gjort 6 stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer, detta har skett med verksamma lÀrare som har en utbildning med 40 poÀng idrott och hÀlsa eller liknande beroende pÄ aktuell lÀrarutbildningsstruktur. Intervjuerna har skett pÄ respondenternas skolor eller om sÄ önskat annan plats, fri frÄn yttre störningar.VÄrt resultat pekar pÄ att respondenterna har likstÀmmig uppfattning kring begreppet hÀlsa, en stÄndpunkt som Àven samstÀmmer med teorins definition av hÀlsa.