Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie Àr att undersöka vad yrkeslÀrare grundar sin bedömning och betygssÀttning pÄ i yrkesÀmnet, hur de vÀljer att dokumentera denna och Àven hur relevanta Skolverkets styrdokument Àr för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever att de gÄr efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gÀller. Fallstudien visar att det lÀggs stor vikt vid processen och att yrkeslÀrarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssÀttningen. De kriterier som yrkeslÀrarna gÄr efter pÄminner mycket om det som krÀvs ute i arbetslivet, det vill sÀga sjÀlvstÀndighet, problemlösningsbenÀgenhet och talang. NÀmnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets lÀroplan.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

I skollagen framgÄr tydligt att ingen i skolan fÄr diskrimineras pÄ grund av sexuell lÀggning. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att studera hur, och om, homosexualitet behandlas i kurslitteratur i religionskunskap för gymnasiet. Anledningen till att jag valde religionskunskapsÀmnet Àr att det Àr inom detta Àmne etiken i skolan har sin frÀmsta plats och att det Àr i kursbeskrivningen för detta Àmne omrÄden som behandlar, eller bör behandla, homosexualitet kommer upp. Jag har utgÄtt frÄn Fanny Ambjörnssons bok Vad Àr Queer, dÀr hon beskriver queerteori och heteronormativitet.DÄ heteronormativiteten Àr en dold struktur har det inte varit helt lÀtt att kunna urskilja hur denna faktiskt kommer till uttryck och hur homosexualitet behandlas i litteraturen utifrÄn detta perspektiv. Enligt styrdokumenten fÄr ingen i skolan diskrimineras pÄ grund av sexuell lÀggning.

För att undersöka vad kvalitet Àr för fritidshemmen har Ätta kvalitetsredovisningar undersökts i syfte att se hur de beskriver kvalitet samt hur de uttolkar styrdokumenten i sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsbegreppet behandlas och beskrivs utifrÄn olika perspektiv och för att skapa en förstÄelse för innebörden av begreppet. I resultatet kan man se att fritidshemmen beskriver kvalitet utifrÄn teman som de arbetar med i verksamheten Àven att dess tolkning kan förstÄs i relation till dess verksamhet och vad som för dem Àr relevant att arbeta med för att uppnÄ mÄlen..

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar lÀrare vid utformningen av undervisningen. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 pÄ tre olika skolor i Norrbotten. Samtliga lÀrare i vÄr studie undervisade i Àmnet kemi pÄ gymnasienivÄ. Genom vÄr undersökning kunde vi urskilja ett antal faktorer som har betydelse för hur lÀrarna utformar sin undervisning.

Syftet var att studera matematikundervisningens utveckling genom att beskriva styrdokumentens, lÀroplanernas och kursplanernas pÄverkan pÄ undervisningen. Bakgrunden till detta examensarbete Àr det faktum att mÄnga elever uppfattar skolmatematiken som komplicerad och ointressant och att de inte nÄr de uppsatta mÄlen. Metoden som anvÀndes var en litteraturgenomgÄng dÀr matematikundervisningens utveckling studerades. Genom att Àven utföra en kvalitativ intervjuundersökning kunde fem yrkeserfarna pedagoger beskriva hur de uppfattar denna utveckling och hur det visar sig i deras matematikundervisning. Studien visar att i takt med att samhÀllet utvecklas och förÀndras utvecklas ocksÄ styrdokumenten.

Uppsatsens syfte Àr att genom en jÀmförelse mellan den statliga offentliga utredningen (be-tÀnkandet) Tydliga mÄl och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) det tidigare betÀn-kandet Skola för bildning (SOU 1992:94) undersöka vilka betydelser och egenskaper begrep-pet likvÀrdighet ges samt hur likvÀrdighet relateras till lÀraren. Dessa betÀnkanden utgjorde underlag för utformandet av Lgr 11 samt Lpo 94. Inledningsvis har en semantisk begreppsanalys med fokus pÄ likvÀrdighetsbegreppet ge-nomförts och dÀrefter analyseras lÀrarens relation till likvÀrdigheten genom en kritisk textana-lys med utgÄngspunkt i resultaten frÄn den semantiska begreppsanalysen. Undersökningens resultat stÀlls i huvudsak mot tvÄ modeller för skolans historiska utveckling, dels Tomas Eng-lunds modell över hur uttolkningen av likvÀrdighetsbegreppet inom utbildningspolitiken har förÀndrats, dels Ingrid Carlgren och Ference Martons modell för lÀrarnas professionalisering. Resultatet visar att likvÀrdighet i bÄda betÀnkandena kopplas till statlig styrning genom styrdokument och uppföljning. DÀrmed stÀlls likvÀrdighet i motsatsförhÄllande till den lokala friheten.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i bÄde grundskola och gymnasieskola, för att finna svar pÄ vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lÀrare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att sÄ lÀnge spÄrbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva nÄgot nytt Àr sÄ central inom lÀrarkÄren, skulle införandet av nya lÀroplaner inte ensamt bidra till nÄgon förÀndring i framtidens skola..

Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares uppfattningar angÄende stödÄtgÀrder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gÀller för det Svenska skolvÀsendet ska alla som arbetar inom skolan strÀva efter att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda sÀrskilt stöd nÀr elever har svÄrigheter i skolarbetet. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkÀtundersökning som 32 pedagoger svarat pÄ i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vÄr undersökning tyder pÄ att pedagogerna tÀnker ur ett genusperspektiv men har svÄrt att implementera det i verkligheten.

Kortfattat handlar arbetet om förÀldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien Àr gjord enbart med hjÀlp av litteratur, och dÄ frÀmst de styrdokument som varit gÀllande under 1900-talet, det vill sÀga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, LÀroplan för grundskolan Lgr62, LÀroplan för grundskolan Lgr69, LÀroplan för grundskolan Lgr80 samt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hÀmtats för att pÄvisa förÀldrarnas och skolansansvar gÀllande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.FörÀldrarna betraktades som nÀst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förÀndrades över tid och förÀldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har ocksÄ vÀxt över tid och blivit ett stort ansvar förbÄda parter.

Enligt en lagÀndring, frÄn och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjÀlpa eleven att uppnÄ de mÄl som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lÀrare och förÀldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som stÄr skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, bÄde före och efter lagÀndringen. Arbetet syftar Àven till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Bakgrund: Under 1970-talet började man omarbeta invandrarpolitiken i Sverige inom riksdagen i och med den ökade arbetskraftsinvandringen. Det var först under denna period som man lÀmnade mÄngkulturdebatten, Ätminstone inom skolpolitiken och begreppet interkultur introducerades. 1985 beslutades det av riksdagen att skolan skulle arbeta interkulturellt och gjorde gÀllande att det att ett förhÄllningssÀtt utifrÄn interkultur skulle genomsyra hela skolverksamheten. Forskning visar att kritiken mot det interkulturella perspektivet, frÄn sÄvÀl politiker som pedagoger, har bestÄtt i att begreppet Àr abstrakt och aningen diffust.Syfte: Syftet med detta arbete att undersöka hur interkultur uttrycks i Lpo94 samt Lgr11 med tillhörande kursplaner för historieÀmnet och vilka möjligheter och/eller svÄrigheter det finns.Metod: Arbetet utfördes genom en tematisk jÀmförande innehÄllsanalys av Lpo 94, Lgr 11 med tillhörande kursplaner för historia.Resultat: Det finns en konstant spÀnning mellan interkultur och kulturarv i Lpo 94, Lgr 11 och tillhörande kursplaner för historia. Interkultur fÄr stor plats i de behandlade styrdokumenten Àven om kulturarv kan tolkas som en motpol till interkultur.