Syfte: Syftet är att studera debatten om humankapital för att avgöra om debattörers respektive revisorers uppfattningar om redovisning av humankapital har förändrats, och i så fall anledningen till detta. Dessutom är syftet att beskriva och tolka debattörers respektive revisorers tidigare och nuvarande uppfattningar om redovisning av humankapital.Metod: Initialt har en litteraturstudie genomförts. Genom den valde vi ut sju debattörer till att deltaga i vår undersökning. Vidare har tre revisorer tillfrågats för att utröna deras uppfattningar om redovisning av humankapital. Undersökningens bortfall utgörs av en debattör och en revisor.

Uppsatsen syfte är att jämföra hur redovisningen av humankapital i årsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen på Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen är dels att jämföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i årsredovisningen är idag, samt även hur det varit historiskt de senaste åren. För att representera de två företagsgrupperna har tio företag från varje respektive grupp valts ut med årsredovisningar från åren 1996-2004. Totalt har 60 årsredovisningar från granskats och bedömts från en checklista utformad utifrån den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste åren ökat. Tillgångarna i dessa företag består, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anställdas kompetens, utbildning och färdigheter. Det finns idag många olika mätmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens årsredovisningar.Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen väljer att redovisa sitt humankapital och varför man väljer just detta tillvägagångssätt. Vi vill även identifiera om det har skett några väsentliga förändringar i företagets sätt att redovisa humankapital under en begränsad period.    Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femårsperiod. Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och där fallstudien används som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka därmed utgör primärdata.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Industrisamhällets ekonomi har under de senaste åren blandats upp i en kunskaps- och kompetensekonomi, där humankapitalet fått allt större betydelse för företagens värdeskapande. Trots att kunskapsföretag i allt större utsträckning blivit medvetna om detta, finns ett problem med att presentera humankapitalet då det inte finns några lagar och rekommendationer inom området. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva för vem och hur kunskapsföretag presenterar och informerar om sitt humankapital i sin årsredovisning samt att förklara varför de går till väga på detta sätt. Vi vill lyfta fram två grundläggande teoretiska perspektiv där det ena förespråkar en restriktiv informationsgivning medan det andra förespråkar en öppen informationsgivning. Vi genomförde en fallstudie i fyra kunskapsföretag inom revisionsbranschen, som presenterar sitt humankapital i sin årsredovisning.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Metodikutveckling för investeringar i humankapital Seminariedatum:8 juni 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, Företagsekonomi 10p Författare: Frank Fagerlund, David Gustavsson och Johan Lundquist Handledare: Ekonomie doktor och lektor på Lunds Universitet Christer Kedström Fem nyckelord: Humankapital, DCF, ROI, reala optioner och Strategy Canvas Syfte: Syftet är att utveckla en metodik för att underlätta beslutsfattandet för investeringar i humankapital. Metodiken ska kunna användas för att identifiera, strukturera och beskriva investeringens effekt, och på så sätt minska osäkerheten vid beslutstagandet. Metod: Författarna har valt en teoriutvecklande studie med deduktiv ansats. Genom ingående litteraturstudie av modeller och metoder för investeringar, humankapital och strategiska verktyg skapas en teoretisk referensram för analys av problematiken vid investeringar i humankapital. Författarna använder sig även av ett fallföretag med syftet att få inblick i det praktiska arbetet bakom investeringar i humankapital.

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus på humankapital, i sex företag. Vidare ämnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn på humankapital. Metod: Vi har använt oss av ett induktivt arbetssätt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi använt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.

I dagens samhälle har det framkommit att tekniken som utvecklas sällan eller aldrig har anpassats efter närståendevårdares behov och situation. För att kunna förändra närståendevårdarnas förutsättningar för användandet av teknologi och webbaserade tjänster är det viktigt att deras syn på teknologi och webbaserade tjänster kommer fram. Syftet med studien är att beskriva hur närståendevårdare ser på teknologi och webbaserade tjänster i vårdandet av en äldre närstående i hemmet med en diagnostiserad demenssjukdom. Lämplighetsurval med nio informanter som uppfyllde inklusionskriterierna genomfördes i samarbete med anhörigkonsulenter. En ostrukturerad intervjuguide användes som datainsamlingsinstrument.

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgångar fått ett uppsving över hela världen på senare år och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens främsta resurs nämligen de anställda. IT- bolagens immateriella tillgångar består i huvudsak av tillgångar som fysiskt inte går att ta på nämligen tillgångar som finns i personalen. Vårt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i årsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet använde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Näringslivet har förändrats till att kunskapsföretag blivit allt fler i förhållande till tillverkande företag. Denna förändring har pågått länge och det finns inga tecken på att den kommer att avta. Kunskapsföretags tillgångar består till stor del av mjuka värden såsom humankapital. Den traditionella redovisningen är anpassad till tillverkande företag och klarar således inte av att ge en rättvisande bild av kunskapsföretag på grund av dess mjuka värden. Då redovisningen inte hunnit anpassa sig till kunskapsföretags behov tillkommer problem för externa intressenter, såsom finansanalytiker, vid värdering av företag.

Vilka faktorer är av vikt för att uppnå ekonomisk tillväxt? Kring denna fråga har det ständigt debatterats. Det är viktigt för ett land hur dess ekonomiska tillväxt fungerar, hur de uppnår detta kan ske på olika sätt och vad som påverkar den ekonomiska tillväxten finns det blandade meningar om. Syftet med uppsatsen är att undersöka samt förklara vilka faktorer som skapar denna ekonomiska tillväxt, vi kommer undersöka detta genom att titta på den grupp som kallas för utvecklingsländer.Det finns tidigare studier inom detta område men de vi har sett till har delade meningar, vilken om någon specifik faktor som bidrar till ekonomisk tillväxt mer än någon annan. Däremot så finns det gott om tillväxtteorier som försökt förklara vilka faktorer som påverkar tillväxten, vilka vi har använt oss av för att förklara resultatet av analysen.Vi har använt oss av en linjär regressionsmodell, där den beroende variabeln ekonomisk tillväxt är representerad av förändringen i bruttonationalprodukten per capita.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan validera en generell modell för kundupplevd servicekvalitet och teknologibaserad självservice genom att applicera den på portabel självscanning i dagligvarubutiken. I en vidare förlängning undersöker vi huruvida införandet av sådan teknologi i ett företag kan påverka den upplevda servicekvaliteten i företaget som helhet. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod där respondenter har fyllt i vår enkät som bygger på frågorna Dabholkar (1996) använde i sin attributbaserade modell. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från teorier inom service marketing med fokus på kundupplevd servicekvalitet. Empiri: Uppsatsens empiri består av den information vi erhållit vid enkätintervjuerna i dagligvarubutiken.

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.

Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 ? 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling.

Under industrialismen utgjorde pengar och kapitalvaror de tillgångar som skapade värde i företagen. Utvecklingen av informationsteknologin, nya kommunikationsmedel och framväxten av kunskapsföretag har medfört att medarbetarnas kunskap, kompetens och erfarenhet numera är de tillgångar som huvudsakligen skapar värde i kunskapsföretag. Idag kan företagen inte redovisa humankapitalet som en post i balansräkningen och frågan är då hur kunskapsföretagen väljer att synliggöra sitt humankapital för att ge en rättvisande bild av företaget. Syftet med vår uppsats är att få en djupare förståelse för kunskapsföretagens skäl till att redovisa sitt humankapital i årsredovisningen genom att beskriva hur de har valt att presentera humankapitalet och identifiera syften till denna redovisning. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade kunskapsföretag som i någon bemärkelse synliggjort sitt humankapital i årsredovisningen.