Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare bemöter och resonerar kring elevernas populÀrkultur i skolan och pÄ vilket sÀtt den kommer till uttryck i undervisningen i grundskolans tidigare Är. Jag ville fÄ en inblick i hur lÀrarna ser pÄ elevernas populÀrkultur och om de anvÀnder sig av denna som redskap för samspel och lÀrande. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har jag försökt besvara de problemformuleringar som jag tagit fram för detta arbete.PopulÀrkulturen Àr en viktig del i barns och ungas liv och tillhandahÄller bÄde förebilder och vÀrderingar. SamhÀllets förÀndring har bidragit till att populÀrkulturen tar allt större plats i barns och ungas liv och bidrar till att de vÀrderar denna kunskap högre Àn den som ges i skolan. Skolan har dÀrför förlorat sitt monopol som kunskapsförmedlare.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och sitt lÀrande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergÄngen till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlÀnda elever i Är 4-5 gjorts. TvÄ av eleverna tillhör en mÄngkulturell skola och tvÄ av eleverna en skola dÀr majoriteten har svenska som modersmÄl. UtifrÄn ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlÀnda eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska sprÄk och att kÀnde tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar om sprÄkstörning som begrepp och dess pÄverkan pÄ lÀs- och skrivutveckling samt om den lÀrmiljö elever med sprÄkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr vi lÀr i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras ocksÄ utifrÄn olika synsÀtt pÄ specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och Àven till valt analysförfarande.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur ett praktiskt temaarbete kan förÀndra förskolebarns kunskaper och förstÄelse kring ett kunskapsomrÄde. Temat handlar om rymden och vÄrt solsystem. Undersökningen utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och utveckling, dÀr samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet pÄ förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lÀrande Àr barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsÀttningar att vÀcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lÀrare efter avslutat tema, för att fÄ bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mÄngsidigt lÀrande, dÀr nya kunskaper utvecklas och sÀtts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av sÄvÀl kunskaper om solsystemet som förstÄelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Examensarbetet FlersprĂ„kighet & sprĂ„kutveckling i barnens första levnadsĂ„r Ă€r skrivet av Rebecca StĂ„hl. Jag gĂ„r sjĂ€tte terminen pĂ„ förskollĂ€rarutbildningen pĂ„ Malmö Högskola. I min studie har en undersökning om hur pedagogerna frĂ„n tvĂ„ olika förskolor i södra SkĂ„ne arbetar med barns flersprĂ„kighet och sprĂ„kutveckling utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv gjorts. Syftet Ă€r att studera pedagogernas syn pĂ„ sprĂ„kets betydelse och hur de arbetar med det i sina verksamheter. Även vad de har för resurser att tillgĂ„.

Det grundlÀggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn vÀljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer anvÀnds? Kan man se nÄgra mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer Àr pedagogen aktiv? För att kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanstÀllt och analyserat med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid tvÄ olika förskolor med hjÀlp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet dÀr jag utgick frÄn olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig pÄ hennes tidigare forskningar.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sÄngÀmnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fÄtt lite trÀning i att bedöma sÄng och framförallt att bedöma för betygsÀttning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sÄnglÀrare gÄr tillvÀga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de pÄ bedömning i sÄngÀmnet? Finns det nÄgot som Àr problematiskt kring bedömning i sÄng? I den hÀr studien har fyra sÄnglÀrare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sÄngÀmnet.

Syfte: Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad det innebÀr att vara specialpedagog i ett multiprofessionellt elevhÀlsoteam. Mer specifikt undersöks hur specialpedagogen uppfattar förvÀntningar och krav frÄn omgivningen och hur specialpedagogen ser pÄ sin kompetens och roll i elevhÀlsan. Teori: Studien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt perspektiv med utgÄngspunkten att elevhÀlsan Àr ett multiprofessionellt team dÀr olika kompetenser samverkar med varandra. Specialpedagogens kompetens ingÄr i teamet och dennes roll analyseras utifrÄn special-pedagogiska perspektiv. ElevhÀlsan Àr en sprÄklig verksamhet dÀr problem definieras och ÄtgÀrdas med hjÀlp av talet.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur fortbildning pÄ ?Complete Vocal Institute?, CVI, pÄverkar och bidrar till sÄngpedagogers undervisningssÀtt. Bakgrundskapitlet ger en kort beskrivning av den fortbildning pÄ ?Complete Vocal Institute? som informanterna i studien har gÄtt. Vidare följer en presentation av komplett sÄngtekniks (CVT:s) grundare Cathrine Sadolin, hur CVT vÀxte fram samt av metodens innebörd och funktion.

I denna uppsats Àr utgÄngspunkten att affÀrsförhandlingar blir allt viktigare som ett omrÄde för yrkeskunnande, kompetens och lÀrande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv pÄ omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omrÄdet affÀrsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsomrÄde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affÀrer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affÀrsförhandlingar pÄ sina respektive omrÄden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jÀmförts och analyserats med hjÀlp av ett antal i bruk varande teorier och modeller pÄ det pedagogiska omrÄdet.Studien visar att affÀrsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process dÀr det ofta saknas en grÀns mellan försÀljning och förhandling.

The purpose of this study was to find out how SISU reason about cohesion with respect to its own operations, as sports consultants.There is no previous research on how sports consultants using cohesion as a pedagogical tool. However, there is research on cohesion linked to sport. Earlier research sees cohesion as a multidimensional phenomenon. This means that multiple factors determine the experience of cohesion. Such factors include how how-knit the team or group are, individual and joint objectives and that the individuals share common experiences.

NÄgot hÀnder nÀr ny teknik gör intÄg i klassrummet dÀr undervisning, studier och lÀrande i olika Àmnen stÄr pÄ schemat. I nÀstan varje elevs ficka finns idag en populÀr artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen pÄverkar skolkulturen Àr förstÄeligt. Men hur anser lÀrarna att elevernas anvÀndning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lÀrande pÄverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid anvÀnt artefakter som myndigheterna har tillhandahÄllit, exempelvis böcker, penna och papper.