?Examensarbetet handlade om att ta reda pÄ hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar lÀroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) nÀr det gÀller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgÄngspunkten ?i arbete Àr det sociokulturella perspektivet som handlar om lÀrande genom samspel och interaktion med andra mÀnniskor.Studien bygger pÄ intervjuer med ?sex pedagoger.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

Denna studies syfte Àr att studera förskolebarns lÀrande om lövsprickning och hur förskollÀrare kan underlÀtta detta lÀrande. Metoden som anvÀnds Àr learning study, vilket kan sÀgas vara en form av aktionsforskning. Learning study Àr en metod för att studera elevers lÀrande, det Àr praxisnÀra forskning som knyter samman teori och praktik. Det som analyseras Àr inte undervisningsmetoder, utan hur de kritiska aspekterna som underlÀttar förstÄelsen av lÀrandeobjektet presenteras. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr variationsteorin som har mÄnga likheter med den utvecklingspedagogik som prÀglar förskolans lÀroplan.Förskolan ska strÀva efter att barnen förstÄr naturvetenskapliga fenomen och sammanhang.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

NÄgot hÀnder nÀr ny teknik gör intÄg i klassrummet dÀr undervisning, studier och lÀrande i olika Àmnen stÄr pÄ schemat. I nÀstan varje elevs ficka finns idag en populÀr artefakt, mobiltelefonen. Att telefonen pÄverkar skolkulturen Àr förstÄeligt. Men hur anser lÀrarna att elevernas anvÀndning, kommunikationsrutiner och strategier för studier och lÀrande pÄverkar undervisningen och attityderna till skolarbetet? I skolan har man traditionellt alltid anvÀnt artefakter som myndigheterna har tillhandahÄllit, exempelvis böcker, penna och papper.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en Àr specialpedagog anser sig arbeta med flersprÄkiga barn i en förskoleklass.Studiens ansats Àr kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod anvÀnds semi- strukturerade intervjufrÄgor, dÀr fem pedagoger har intervjuats. IntervjufrÄgorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flersprÄkiga barn. Studiens analysbegrepp Àr det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet.Enligt forskning Àr hur pedagoger bemöter flersprÄkiga barn betydelsefullt för barns sprÄkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flersprÄkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmÄl.I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flersprÄkigheten har mÄnga fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i Àldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förvÀntar sig av dem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en Äterkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt ovan nÀmnda teorier.Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen krÀver att baspersonalen har förmÄga att hantera mÄnga olika situationer. En förutsÀttning för arbetet Àr att personalen har ett genuint intresse för andra mÀnniskor.

SprÄk utgör kommunikation som Àr en naturlig del av interaktion mellan mÀnniskor och som bestÄr av olika typer av sprÄk till exempel talsprÄk, kroppssprÄk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. SÄ smÄningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talsprÄk. SprÄket utgör en viktig del i kommunikationen mellan mÀnniskor men Àr Àven ett verktyg för kunskapsinhÀmtning och formulering av individens tankar och kÀnslor. Hur sprÄket tillÀgnas och anvÀnds Àr av stor vikt samt beror pÄ vilken miljö man befinner sig i.

SÀrskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram bÄde i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgÄr i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter frÄn skolpersonal och forskare. Syftet med den hÀr studien Àr att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrÄn villkor och möjligheter till lÀrande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framtrÀder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgÄngspunkt vilken studerar individers perspektiv pÄ sin inre vÀrld.

Bakgrund: VÄr studie utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet vilket sÀger att barn lÀr sig handlingsmönster, begreppssystem, sprÄk och vÀrderingar i samspel med andra. Samspelet med omvÀrlden spelar stor roll för individens utveckling och inlÀrning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lÀrandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och dÀrför Àr vi utrustade med en sprÄk- och kommunikationsförmÄga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstÄdda liksom för att förstÄ andra.

I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de tvÄ teoretiska utgÄngspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex förskollÀrare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. VÄr studie visar att förskollÀrarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjÀlpte till sÄ att lÀrandeprocessen gick vidare.

I studien intervjuades 10 ungdomar om sina erfarenheter av att anvÀnda dator med talsyntes och inspelade böcker. De tillfrÄgades om i vilka situationer verktygen har kommit till nytta eller upplevts hÀmmande i deras lÀrande och skolsituation. PÄ grund av stora skolsvÄrigheter har ungdomarna fÄtt lÄna en bÀrbar dator av skolan. Den har de anvÀnt bÄde hemma och i skolan. Tillsammans med förÀldrar och lÀrare har de fÄtt handledning vid kommunens Skoldatatek.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.