"kortfattat liksom"
Hur flickor i a?rskurs 9 anva?nder och ser pa? spra?ket na?r de skriver vardagliga texter i form av sms och na?r de skriver skoltexter
Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling. En enka?tunderso?kning har genomfo?rts. Av resultatet framga?r det att eleverna tydligt kan definiera de tva? texttyperna och skilja dem a?t. Flickorna uppvisar en ogillande attityd mot att blanda de tva? sa?tten att skriva. De illustrerar, genom att skriva av egna sms, ett utpra?glat anva?ndande av smilisar, fo?rkortningar och engelska uttryck. Genom att skriva pa? detta sa?tt uppvisar de en stor kreativitet och ett nyta?nkande som tilla?ter texten att uttrycka mer a?n traditionell skrift tilla?ts go?ra. Flickorna beskriver just smilisar och fo?rkortningar som en stor del av deras smsande men de beskriver ocksa? att deras sms-skrivande pra?glas av slarv och av att de skriver som de pratar. Vid beskrivandet av texter producerade i skolan menar eleverna ista?llet att de a?r ordentligt och utfo?rligt skrivna samt att de efterfo?ljer de ra?dande stavningsreglerna. Eleverna uppvisar a?ven en mycket utvecklad fo?rma?ga att omvandla sms-meddelanden till standardiserat skriftspra?k. Slutsatsen som kan dras a?r att flickorna i studien a?r kompetenta skribenter med en mycket va?lutvecklad spra?klig ka?nnedom och ka?nsla fo?r stilskillnader i texter.