Vilka lekformer tar gestalt i två förskolor?
Det grundläggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn väljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer används? Kan man se några mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer är pedagogen aktiv? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanställt och analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid två olika förskolor med hjälp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet där jag utgick från olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig på hennes tidigare forskningar. Även författarna Evenshaug och Hallen (2001), Hwang & Nilsson (2010) och Fagerli, Lillemyr och Söbstad (2001) beskriver lekformer vilka jag kommer referera till. Dessa lekformer som är funktionslek, låtsaslek/ fantasilek, rollek, projektiv lek, regellek, rörelselek och konstruktionslek ligger grunden för hur jag presenterar och tolkar resultatet. En vanligt förekommande lekform under observationerna var olika typer av låtsas/ fantasilek. Observationerna visade även på skillnader mellan de olika förskolorna gällande förekomsten av olika lekformer. Den ena förskolan hade inga rörelselekar under observationstillfällena, medan det på den andra förskolan var vanligt förekommande. Ett resultat som jag fick fram var att storleken på barngruppen och pedagogernas placering i rummet kan påverka vilka olika lekar barnen använder sig av. Om barnen är i en mindre grupp leker de längre med samma sak, detta kan bero på att lekar som rollekar kräver mycket koncentration av barnet, då är det då många barn sunt omkring som leker andra lekar kan barnet lätt tappa fokus från rolleken.