Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Med internet som verktyg kan vi kommunicera med mÀnniskor trots stora avstÄnd och trots att vi inte möts ansikte mot ansikte. MÄnga nÀtanvÀndare vÀljer att vara anonyma gentemot varandra pÄ nÀtet, pÄ grund av försiktighet. Andra vÀljer att efter hand avslöja sin identitet för nÀtvÀnnerna och sÄ smÄningom ta med sig nÀtrelationen in i vardagslivet utanför internet. Syftet med denna studie Àr att undersöka och förklara hur nÀtanvÀndare upplever anonymitet och att inte synas för varandra.För nÀtanvÀndare kan anonymiteten innebÀra en möjlighet att befria sig frÄn det sociala livets krav och visa mer av sitt rÀtta jag inför nÀtvÀnnerna, eftersom det pÄ nÀtet Àr möjligt att hitta likasinnade och andra som accepterar mig som jag Àr, oavsett vem jag Àr. Anonymiteten kan ocksÄ innebÀra att nÀtanvÀndaren av försiktighet avstÄr frÄn djupare relationer pÄ nÀtet.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

Studien utgÄr frÄn en syn pÄ sakprosa i allmÀnhet och skolböcker i synnerhet som deltagare i ett nÀra samspel med samhÀllet. Jag genomför i studien en komparativ textanalys av tvÄ lÀroböckers avsnitt om hinduism i Àmnet religionskunskap pÄ gymnasieskolan. Böckerna Àr av olika Älder, den ena Àr utgiven 1988 och den andra 2006. Syftet Àr att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan texterna och att undersöka vilken bild av hinduismen som böcker presenterar. Undersökningen handlar om just likheter och skillnader men jag kommer Àven att undersöka om och i sÄ fall vilka vÀrderingar av religionen som framtrÀder i böckerna.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Införandet av en ny upplĂ„telseform, Ă€garlĂ€genheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. MĂ„nga intressanta frĂ„gor har vĂ€ckts kring den nya upplĂ„telseformen och en av dessa frĂ„gor handlar om Ă€garlĂ€genheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta omrĂ„dena i landet. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka om Ă€garlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att förstĂ„ segregationsproblematiken i staden och hur Ă€garlĂ€genheter eventuellt skulle kunna pĂ„verka detta. Studien grundar sig pĂ„ en kvalitativ metod dĂ„ vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som pĂ„ olika sĂ€tt Ă€r engagerade i bostadsfrĂ„gor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgĂ„ngspunkt dĂ„ hypotesen ÄgarlĂ€genheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vĂ„r huvudfrĂ„gestĂ€llning.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som vÀljer att studera till lÀrare i idrott och hÀlsa samt till trÀnare pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (Älder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera pÄ GIH i Stockholm, och pÄ vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken frÄn trÀnarprogrammet och 48 stycken frÄn lÀrarprogrammet. Studenterna svarade pÄ en enkÀt som tog upp frÄgor rörande studenternas bakgrund och studieval. EnkÀtsvaren bearbetades sedan i SPSS dÀr signifikansnivÄn sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vÄr undersökning tolkades sedan med hjÀlp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fÀlt.ResultatMedelÄldern pÄ lÀrarprogrammet var 24,5 Är samt 25,2 Är för studenter pÄ trÀnarprogrammet.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.