Vilken hållbar utveckling? En studie av ryska och svenska studenters uppfattningar av begreppet hållbar utveckling
Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör. Platserna som har valts för undersökningenär St. Petersburgs statliga polytekniska universitet i St. Petersburg, Ryssland, och Chalmers tekniskahögskola AB i Göteborg, Sverige. De utbildningar som har valts är civilingenjörsprogrammenIndustriell och civil byggnad och Stadsbyggnad i Ryssland och Väg- och vattenbyggnad i Sverige.Tidigare forskning kring skiftande uppfattningar av begreppet presenteras och ett teoretiskt ramverkför att kategorisera uppfattningar ställs upp. Som metod används semistrukturerade intervjuer ochdokumentstudier av universitetens mål och kursplaner för kurserna "Ekologi" och "Miljö- ochresursanalys för hållbar utveckling". Resultaten analyseras och jämförs utifrån det teoretiskaramverket.Vi drar slutsatsen att det finns stora skillnader mellan de ryska och svenska studenternasuppfattningar, men även några likheter. Få ryska studenter känner till begreppet hållbar utvecklingoch prioriterar ekonomisk utveckling och tekniska lösningar. De svenska studenterna, däremot,känner till begreppet hållbar utveckling och prioriterar miljön och livsstilsförändringar. I bådaländerna anses både staten och medborgarna ha ansvaret för att uppnå hållbar utveckling. Hållbarutveckling nämns i liten utsträckning på miljöutbildningen i Ryssland och i både Ryssland ochSverige tar utbildningen endast upp den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Vårbedömning är att begreppet inte är lika spritt i det ryska samhället som i det svenska och attskillnaderna främst beror på ländernas olika historia och socioekonomiska utvecklingsnivå och imindre grad på kulturella skillnader.