Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Studiens syfte var att undersöka lÀrares erfarenheter av den egnaundervisningsplaneringen. Detta omrÄde utgör en viktig del av lÀrarens arbete och det ÀrhÀr de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes Àvenvara ett relativt eftersatt omrÄde inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogiskforskning de senaste Ären har legat mer pÄ elevers eget planerande Àn hur lÀraren skaparplanering. Eftersom samhÀllet stÀndigt förÀndras och dÀrigenom Àven förutsÀttningarna iskolan för undervisningen behövs aktuella studier.Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lÀrare frÄn tvÄ olika skolorsöktes svar pÄ hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka pÄverkansfaktorer deupplevde samt hur de legitimerade sitt sÀtt att agera dÄ de gjorde sina val.Den tidigare forskningen som berörde lÀrares undervisningsplanering visade attplaneringstÀnkandet var komplext och mÄngfasetterat, beroende av olika typer avkontexter.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarStudiens övergripande syftet var att undersöka elevers uppfattning om och erfarenhet av friluftsliv. De mer preciserade frÄgestÀllningarna Àr:Vilka upplevda erfarenheter av friluftsliv framtrÀder hos elever i skolor som ligger nÀra respektive lÀngre bort frÄn naturen?Hur definierar unga friluftsliv och hur beskriver de sin relation till friluftsliv?Vilken typ av friluftsliv utövar elever i Ärskurs 9?I studiens avslutande del diskuteras studiens resultat utifrÄn ett skolperspektiv. MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Sex elever i Ärskurs 9 har intervjuats pÄ tvÄ olika skolor, tre elever pÄ en förortsskola och tre elever pÄ en innerstadsskola. Skolorna valdes strategiskt utifrÄn skolornas geografiska lÀge samt den socioekonomiska statusen i omrÄdet.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Bakgrund: Fetma/övervikt Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÀrlden. Fetma Àr en produkt av flera genetiska, sociokulturella, socioekonomiska och miljömÀssiga faktorer och leder till fysisk, psykisk och social ohÀlsa. Detta har visats ha en negativ pÄverkan pÄ dessa personers livskvalitet dÄ de ofta möts av fördomar samt att de upplever begrÀnsningar i sitt dagliga liv. Som ett led av detta ökade hÀlsoproblem har de bariatriska operationerna blivit en vanlig och effektiv metod i fetma behandlingen. Syfte: Att beskriva livskvalitet samt hur den förÀndras över tid hos patienter med övervikt och fetma som genomgÄtt bariatriska operationer.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till ökad kunskap om studenters anvÀndning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som pÄverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjÀnster nÀstan helt ersatt Àldre media som TV och uppslagsverk för mÄnga studenter.Eftersom det Àr studenternas anvÀndningsomrÄde som Àr av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om anvÀndare och hur de pÄverkar innehÄllet inom UGC-tjÀnster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar pÄ det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. DÀrtill, för att förstÄ skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som vÀxer upp med UGC-tjÀnster, Àr Àven David Buckinghams forskning kring identitet pÄ internet en del av denna uppsats. Genom att anvÀnda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade pÄ tvÄ grupper intervjuats.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att uppnÄ simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn. Urvalet baserades pÄ tvÄ parametrar, avstÄnd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lÀrarna bedömer elevernas simkunnighet utifrÄn definitionen i Lgr11, men att de anvÀnder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simtrÀning.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Uppsatsens syfte Àr att genom Ätta semistrukturerade intervjuer försöka förstÄ hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende pÄ deras socioekonomiska bakgrund. UtifrÄn studiens syfte anses det vid genomförandet att det Àr av relevans att Àven studera respondenternas generella lÀsvanor. En stor lÀsvana förutsÀtts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gÀllande korrelationen mellan lÀsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att bÄde personer med lÄg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende pÄ vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

Studien ska ses som ett bidrag till förstÄelse av de utmaningar som finns i samband med samhÀllsplanering för social hÄllbar stadsutveckling. UtgÄngspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hÄllbar stadsutveckling i tvÄ olika samhÀllsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive BorÄs) samt utifrÄn dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hÄllbar stadsutveckling kan innebÀra. Dessa tvÄ projekt har erhÄllit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?HÄllbara attraktiva stÀder?. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de bÄda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hÄllbarhet i de tvÄ undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hÄllbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien pÄ dokument inom de bÄda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.