Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

År 2008 var 43 miljoner barn under fem Ă„r diagnostiserade med fetma. Fetma anses som en kronisk/lĂ„ngvarig sjukdom och ett folkhĂ€lsoproblem med behov av förebyggande arbete för att förhindra framtida konsekvenser. För berĂ€kning av kroppsfett anvĂ€nds Body Mass index (BMI). BMI Ă€r det mĂ„tt som anvĂ€nds vĂ€rlden runt och rĂ€knas genom att dividera kroppsvikt i kilogram med lĂ€ngd i meter i kvadrat. Att ungdomarna drabbas av fetma beror frĂ€mst pĂ„ dĂ„liga matvanor, obegrĂ€nsad tillgĂ„ng till kalorier i form av kolhydrater och fett ofta i kombination med mindre fysisk aktivitet.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Lantbruksdjurens vÀlfÀrd pÄverkas i stor utstrÀckning av mÀnniskors sociala och ekonomiska förutsÀttningar. Brister i djurvÀlfÀrd skiljer sig sÄledes Ät i olika lÀnder beroende pÄ bland annat djurhÄllningssystem, klimatförhÄllanden och utfodringsmöjligheter. Denna variation mellan lÀnder medför behov av skiftande anpassningar och insatser för ökad djurvÀlfÀrd beroende pÄ samhÀllets grundförutsÀttningar. Det finns tendenser till att industrilÀnder försöker applicera sina forskningsresultat och kunskaper direkt pÄ andra lÀnder nÀr de skall genomföra ett bistÄndsprojekt, nÄgot som sÀllan ger framgÄngsrika resultat om viktiga faktorer som kultur, tradition, miljö och religion ej tas med i beaktandet. I utvecklingslÀnder, dÀr mÀnniskor plÄgas av svÀlt, fattigdom och arbetslöshet finns det ytterst begrÀnsade ekonomiska tillgÄngar att investera djurvÀlfÀrdsfrÄgor. Detta ökar behovet av ett ?mÀnniskofokuserat? djurvÀlfÀrdsarbete, dÀr insatser för djurens vÀlfÀrd samtidigt bidrar till ett ökat vÀlbefinnande hos mÀnniskor, antingen ekonomiskt eller hÀlsomÀssigt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar samhĂ€llsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkĂ€tundersökning pĂ„ tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhĂ€llsprogramseleverna i sitt skolval framförallt pĂ„verkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lĂ€rare, valbara kurser, skolmat och allmĂ€n stĂ€mning pĂ„ skolan. Dessutom spelar skolans geografiska lĂ€ge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nĂ€ra tĂ„g och buss och ganska centralt.

Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod bestĂ„ende av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannĂ€mnda mĂ„lgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna Ă€r: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer mĂ„nga gĂ„nger inte kommer till socialtjĂ€nstens och/eller fĂ€ltteamets kĂ€nnedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhĂ„llanden. Även skola och grannar har en tveksam instĂ€llning inför att göra en orosanmĂ€lan nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hÀlsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhÄllanden under barndomen i relation till individens livschanser och hÀlsa senare i livet har utgÄngspunkten ofta varit förÀldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppvÀxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning Àr individens eget förhÄllande till skolan under tidiga Är och dess betydelse för uppnÄdd utbildning och hÀlsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjÀtte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur förÀldrarna vÀrderar utbildning. Dessa förutsÀttningar stÀlls sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohÀlsa i vuxen Älder. Studien har en longitudinell design och Àr baserad pÄ materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm pÄ 50-talet?), en kombinerad enkÀt- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

I samhÀllet finns det en allmÀnt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som Àr motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte Àr dÀrför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har pÄ studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar pÄ samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utstrÀckning kommer ifrÄn de lÀgre samhÀllsskikten. Studien Àr multidimensionell med empiri hÀmtad frÄn en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkÀter. Empirin inhÀmtades hos studenter i vÀstra Sverige som för nÀrvarande studerar socialt arbete.

Studien Àmnade undersöka huruvida staden Kristianstad Àr segregerat, om de inblandade aktörerna var medvetna om detta samt hur de valt att agera. Aktörerna som intervjuades var: Anders Siversson, chef pÄ Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad; Saleh Fakhro, integrationssamordnare pÄ GamlegÄrden och Bertil Svenson, omrÄdeschef pÄ ABK. ABK Àr ett kommunalt Àgt bostadsbolag och har sÄledes ett ansvar inför kommunen och dess invÄnare pÄ ett sÀtt som de privat Àgda bostadsbolagen inte har. Stadsbyggnadskontoret jobbar för kommunen i syfte att planera stadens framtida utveckling inom bÄde boende och nÀringsliv.Tidigare forskning i Àmnet segregation tyder pÄ att boendesegregation har potentiellt starka negativa effekter pÄ samhÀllet i form av ett bristande deltagande och utanförskap. Begreppet segregation kan summeras som en uppdelning mellan mÀnniskor, dÀr den ena gruppen har en minskad förmÄga att delta i samhÀllet jÀmfört med den andra.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Vi mÀnniskor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebÀr en ökad risk för bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt övervikt. Detta har ocksÄ bidragit till att fysisk inaktivitet idag rÀknas som den fjÀrde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan sÄ Àr skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hÀlsan inte ska försÀmras. Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolÄldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer Àven att belysa om en rad övriga faktorer pÄverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Kunskapen om TV- och datorspelmissbruk bland ungdomar Àr idag vÀldigt begrÀnsad. Stillasittande/fysisk inaktivitet, som TV- och datorspel ofta innebÀr och som kan innebÀra negativa konsekvenser, blir allt vanligare. En semistrukturerad intervjustudie har genomförts pÄ sju mÀn i Äldersgruppen 17-29 Är i syfte att undersöka drivkrafterna bakom mÀns spelbeteende i tonÄren. Dessutom har information om spelmissbruk bland ungdomar inhÀmtats av fyra yrkesverksamma inom spelomrÄdet. Detta samt kopplingar mellan TV- och datorspel och spel om pengar har gjorts p g a bristen pÄ forskning om TV- och datorspel.

The Swedish government has a goal of achieving a fossil-free vehicle fleet in 2030. Heavy transport constitutes a significant part of Sweden's transportation sector and the vehicles are driven almost exclusively by fossil fuels. Siemens has developed eHighway, a concept for electric road systems enabling electrification of trucks, in order to reduce the environmental impact of heavy transports. This study aims to investigate the potential that eHighway has on transporting iron ore from the mine of Mertainen to a processing plant in Svappavaara. Electrified trucks are compared with conventional trucks, and diesel and electric trains.The evaluation was made with respect to energy consumption, environmental impact, and cost.