Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen Àr intressant med anledning av att deras arbete Àr sjÀlvstÀndigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebÀr att förvÀntningar finns frÄn flera nivÄer inom organisationen. Syftet med studien Àr att öka kunskapsbilden och förstÄelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag Àr intresserad av vad de upplever att de fÄr för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser Àr viktigast. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet Àr mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd frÄn lÀraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lÀrande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilket av omrÄdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes pÄ 16 olika förskoleavdelningar fördelat pÄ 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag Àr den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstÄnd. Enligt Cullberg (2003) pÄbörjar detta en process bestÄende av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att fÄ diagnosen innebÀr en stor omstÀllning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor. MÄnga av de drabbade reagerar med starka kÀnslor pÄ diagnosen och behandlingen Àr tung och ofta obehaglig att ta sig igenom. Kvinnorna behöver stöd frÄn anhöriga, vÄrdpersonal och andra kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Anhöriga utgör den största kÀllan till stöd, men stödet frÄn vÄrdpersonalen Àr ocksÄ av stor betydelse. Stöd kan delas in i emotionellt, materiellt och informativt stöd.Syfte: Att beskriva bröstcancerdiagnostiserade kvinnors upplevelse av emotionellt stöd frÄn vÄrdpersonal.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg utfördes.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Background: Mental health problems among children and adolescents have increased. The school is an important arena for prevention of mental health problems. There is a huge demand for successful interventions. SEL is a method that aims to increase the social and emotional competence among children and adolescents. The program SET applies this method.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Anknytning Àr en livslÄng process och partnerrelationen Àr den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjÀlp av enkÀter undersöka om vuxen romantisk anknytning Àr relaterat till val av copingstrategier. Urvalet bestÄr av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 mÀn. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utstrÀckning Àn otrygga individer som istÀllet oftare tillÀmpar sjÀlvdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad frÄn tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade copingstrategier, vilket Àr förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. UtifrÄn en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar pÄ syftet. Studien inriktar sig frÀmst i arbete pÄ individ- och gruppnivÄ med Äldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi Àr lÀrare, förskolelÀrare eller fritidspedagoger. I vÄr studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin frÀmsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att, utifrÄn ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjÀnstesektorn och dÄ bankbranschen ser pÄ ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vÄrt syfte har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i vÄr studie. Vi har utfört Ätta stycken intervjuer, med ledare pÄ fyra olika banker. Vidare har vi anvÀnts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsÀtt. Teori: Teorin utgÄr ifrÄn Emotionellt Ledarskap.