Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Denna studie behandlar la?rande av yrkesidentitet, vilket betraktas som na?got som ba?de skapas och uppra?ttha?lls i en specifik yrkespraktik. Syftet a?r att, ur den nyutexaminerade sjuksko?terskans perspektiv, underso?ka la?rande av yrkesidentitet.Det teoretiska ramverket utgo?rs av det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, da?r allt ma?nskligt handlande och ta?nkande ses som situerat i sociala sammanhang. La?rande betraktas utifra?n detta perspektiv som en pa?ga?ende social, meningsskapande och aktiv process i vilken kunskap skapas med andra ma?nniskor.Studien baseras pa? kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfo?rts med nio nyutexaminerade sjuksko?terskor.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Denna uppsats handlar om studier av jÀrnÄldersvapengravars vapen och föremÄl i Sverige. Syftet med uppsatsen Àr att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som ocksÄ ska utredas Àr om man kan levandegöra det material och de mÀnniskor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremÄl ur ett mer emotionellt perspektiv..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte Ă€r att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgĂ„r? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap och om sĂ„ Ă€r fallet varför Ă€r det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har anvĂ€nt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har anvĂ€nt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nĂ€ra anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vĂ„r empiri pĂ„ djupintervjuer av unga företagsledare.

Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor Àr bröstcancer och behandlingen innebÀr stora fysiska och psykiska förÀndringar. Begreppet cancer Àr för mÄnga kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgÄtt behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrÄn sju artiklar. Manifest innehÄllsanalys anvÀndes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel pÄ emotionellt stöd kunde vara ett vÀnligt möte och att rÀdslor samt frÄgor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smÀrtlindring och symtomkontroll.

 Tidigare forskning har fokuserat pÄ emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie Àmnade besvara frÄgestÀllningen: Har Älder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anstÀllds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anstÀllda frÄn ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att Àldre anstÀllda och anstÀllda med lÀngre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och vÀlmÄende pÄ arbetet. Detta visar att det alltsÄ Àr de som klarar emotionellt arbete bÀttre.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Coronary artery bypass grafting (CABG) föregÄs av en vÀntetid som kan vara pÄfrestande för patienten i och med att en hjÀrtkÀrlsjukdom Àr ett livshotande tillstÄnd. Effektivi-sering inom sjukvÄrden har lett till förhÄllandevis korta vÄrdtider efter detta ingrepp. Med tanke pÄ den relativt lÄnga rehabiliteringsfas som följer lÀggs mycket av ansvaret för ÄterhÀmtningen pÄ patient och dennes nÀrstÄende i hemmet. Syftet med studien var att belysa det sociala stödet och dess betydelse för patienten i samband med en CABG-operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka nÀr det gÀller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr tre mÀn och tre kvinnor med MS i Äldrarna 30-69 Är intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad frÄn mÀn dÀr det fanns större varians i svaret pÄ frÄgan. MÀnnen i undersökningen anvÀnde sig till nÄgot större del Àn kvinnorna av problemfokuserad coping och nÀmnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjÀlpte dem att utföra nödvÀndiga sysslor. Medan kvinnorna till nÄgot större del anvÀnde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka upplevelsen av arbetsförhÄllanden för kommunalt hemtjÀnstanstÀllda. Intervjuer har utförts med tio hemtjÀnstanstÀllda inom kommunal hemtjÀnst. De övergripande frÄgorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har anvÀnts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjÀnstanstÀllda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd frÄn arbetskamrater.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

 Tidigare forskning har fokuserat pÄ emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie Àmnade besvara frÄgestÀllningen: Har Älder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anstÀllds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anstÀllda frÄn ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att Àldre anstÀllda och anstÀllda med lÀngre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och vÀlmÄende pÄ arbetet. Detta visar att det alltsÄ Àr de som klarar emotionellt arbete bÀttre.