Studiens syfte Àr att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter fÄr de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? PÄverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de fÄr? Studien har genomförts med bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat vÄra data genom enkÀter med fyra öppna frÄgor. EnkÀterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Denna uppsats har till syfte att ta reda pÄ vilken funktion vÄrdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vÄrdas pÄ demensboende.Uppsatsen bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: hur beskriver de bÄda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrÄn sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhÄller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande pÄ demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vÄrdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena Àr belÀgna i fyra olika kommuner ? tvÄ i Uppsala lÀn och tvÄ i Stockholms lÀn.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att beskriva lÀrares erfarenhet och upplevelse av tre olika modeller för bollspelsundervisning med fokus pÄ elevers lÀrande och delaktighet. FrÄgestÀllningarna var följande: Hur upplever lÀrarna att arbeta med de tre modellerna? Vilka för- och nackdelar kÀnner lÀrarna att de tre olika modellerna fÄr för undervisningen i bollspel? Hur och nÀr passar de tre olika modellerna i undervisningen? Vilken syn har lÀrarna pÄ delaktighet i bollspel och upplever de att nÄgon undervisningsmodell fungerar bÀttre nÀr det gÀller att skapa delaktighet? Vilka vÀrden finns i bollspel i skolan och hur utvecklas dessa med hjÀlp av de tre modellerna?MetodIdrottslÀrare frÄn tre olika skolor har under tio veckor fÄtt prova att undervisa tre skolklasser per skola utifrÄn tre olika undervisningsmodeller i bollspel. De tre skolklasserna har vid tio tillfÀllen per klass fÄtt undervisning enligt olika undervisningsmodeller. En grupp har undervisats genom förövningar och pedagogiska regler, en grupp har undervisats genom pedagogiska regler och den tredje gruppen har undervisats genom spel utan vare sig förövningar eller pedagogiska regler.

I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen nÄgon gÄng i livet av lÀndryggssmÀrta, av dessa blir 90 % besvÀrsfria inom tre mÄnader medan resterande fÄr bestÄende eller Äterkommande problem. Patienters förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta Àr viktiga för hur de förhÄller sig till och hanterar sin smÀrta, förestÀllningar i sin tur har visats kunna pÄverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhÄllen/sökt information om lÀndryggssmÀrta, hos patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med lÄngvarig lÀndryggssmÀrta som sökt sjukgymnastkontakt pÄ öppenvÄrdsmottagningar. MÀtinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) anvÀndes för att mÀta förestÀllningar om lÀndryggssmÀrta och dess konsekvenser för det fortsatta livet.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.

I en allt mer konkurrenskraftig marknad blir det allt viktigare för tillverkande företag av högkvalitativa produkter att erbjuda kunden kompletterande tjÀnster till produkter för att differentiera sig frÄn sina konkurrenter. Genom att kombinera produkter och tjÀnster kan kunden erbjudas en funktion. Genom att endast köpa funktionen kan kunden fokusera pÄ kÀrnverksamheten och uppnÄ bland annat högre utnyttjandegrad samt minskad risk dÄ Àgandet av produkten inte övergÄr till kunden. Litteraturen kring erbjudandet av funktioner har tidigare fokuserat pÄ fördelar och nackdelar samt hur ett sÄdant system kan designas. Dock har litteraturen pÄ senare tid börjat ifrÄgasÀtta kundens behov av att köpa funktioner och visat att det inte alltid Àr uppenbart att kunden vÀrdesÀtter en funktion högre Àn produkten.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre lÀroböckerna. Jag vill visa pÄ att lÀromedelsbilden bÀr pÄ vÀrderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har Àven valt att analysera vilken funktion bilderna i lÀromedlen har. TvÄ av lÀroböckerna jag kommer att anvÀnda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En Àr en lÀrobok som omfattar bÄde A- och B-kursen.HuvudfrÄgorVad förstÀller bilderna som finns i lÀromedlens kapitel om judendomen och vilken bild fÄr man av judendomen genom att titta pÄ dessa bilder?Vilken funktion har bilden i ett lÀromedel?.

?Hur upplevelseproduktion kan anvÀndas som ett metodologiskt hjÀlpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets vÀggar? Àr en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination pÄ institutionen för Musik och Media vid LuleÄ tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte Àr att ge en bred överblick av förutsÀttningarna för kreativitet. Jag kommer ocksÄ studera vilka metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

Syftet med uppsatsen Àr att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en traditionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmÀrksamheten dels mot hur strukturering och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i observationerna utgör inramning och anvÀndning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger pÄ ett induktivt angreppssÀtt dÀr en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna. Datamaterialet har i huvudsak samlats in med hjÀlp av observationer och intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

För att vidareutveckla Volvo Aeros konkurrenskraft för stora flÀktstrukturer undersöks nu möjligheten att integrera flÀktutloppsledskenornas aerodynamiska och akustiska funktion med den lastöverförande funktion som konventionella mellanhus har. Som en del i detta vill nu Volvo Aero kunna skapa en första konstruktionsmodell, i ett tidigt konceptstadie, som har en lÄg vikt men som ÀndÄ uppfyller styvhetskraven som stÀlls pÄ konstruktionen. Denna rapport avhandlar en optimeringsrutin för optimering av bypass-delen av mellanhuset i en jetmotor. Optimeringsrutinen Àr anpassad för Ansys och i de optimeringar som genomförts sÄ har tvÄ av Ansys inbyggda optimeringsalgoritmer anvÀnts. Resultatet av anvÀndandet av dessa algoritmer visade att om man vill ha med modalkravet i analysen sÄ mÄste man ha en god startkonstruktion för att optimeringen skall finna den bÀsta lösningen..

Den följande uppsatsen Àr en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening Àr patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med mÄlsÀttningar utifrÄn patientens önskningar och mÄl, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening Àr att utgÄ frÄn var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshÀnseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten sjÀlv aktiv i behandlingen. HuvudkÀnnetecknen för fenomenet följsamhet Àr samspel och interaktion.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan pÄverkar lÀrandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlÀtta lÀrandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor pÄ bÀsta sÀtt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lÀrarna kan underlÀtta för elever med Aspergers syndrom som gÄr inkluderade i ?vanlig grundskoleklass?. I undersökningen anvÀnder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod.

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.