Pedagogiska miljöer
en studie om Reggio Emilia, Montessori och traditionella förskolor i Sverige
Syftet med uppsatsen är att reflektera kring organisationen av pedagogiska miljöer i en tradi¬tionell förskola, i en Reggio Emilia inspirerad förskola och i en Montessori förskola. Vi har riktat uppmärksamheten dels mot hur strukture¬ring och planering av rummen ser ut, dels mot hur organisationen av tiden ser ut i de besökta pedagogiska verksamheterna. Fokus i ob¬servationerna utgör in¬ramning och användning av det pedagogiska materialet. Uppsatsen bygger på ett induktivt an¬greppssätt där en kvalitativ studie har genomförts för att besvara frågeställningarna. Datama¬terialet har i huvudsak samlats in med hjälp av obser¬vatio¬ner och intervjuer. Till analysen har teorin och resultaten från observationsschemat och inter¬vjuerna använts. Un¬derlag för våra slutsatser utgörs av analyskapitlet. Vi har kommit fram till att organisationen av rummen i den traditionella för¬skolan skiljer sig från förskolor Reggio Emilia och Montessori. Aktiviteterna är i hög grad bundna av plane¬ringen. Barnen får lite makt över inne¬hållet och över vad de vill göra. Materialet är placerat synligt men inte alltid tillgängligt för barnen. Vi anser att Reggio Emilia och Montessori förskolorna har många gemensamma tankar om hur barn lär sig genom eget arbete samt de vuxnas respektfulla in¬ställning till barnen. Detta påverkar pedagogiken och förhållningssättet till barnen, vilket åter¬speglas i hur rummen, tiden och materialen organiseras. Miljön anpassas efter barnen och tiden används mer flexibelt än i den traditionella förskolan. Även utbudet av material är mer varie¬rat än i den traditionella förskolan. Allt material är placerat synligt och tillängligt för barnen. Barnen har större möjlig¬heter att välja sina aktiviteter och utföra dem på egna villkor.