Föreställningar, kunskap och information om ländryggssmärta hos patienter med långvarig ländryggssmärta
I Sverige drabbas 60-70 % av befolkningen någon gång i livet av ländryggssmärta, av dessa blir 90 % besvärsfria inom tre månader medan resterande får bestående eller återkommande problem. Patienters föreställningar om ländryggssmärta är viktiga för hur de förhåller sig till och hanterar sin smärta, föreställningar i sin tur har visats kunna påverkas av information. Syfte: syftet med studien var dels att undersöka och beskriva aspekter av föreställningar om ländryggssmärta och dels kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information om ländryggssmärta, hos patienter med långvarig ländryggssmärta som har sjukgymnastkontakt. Metod: i studien inkluderades 49 patienter med långvarig ländryggssmärta som sökt sjukgymnastkontakt på öppenvårdsmottagningar. Mätinstrument: svensk version av Back Beliefs Questionnaire (S-BBQ) användes för att mäta föreställningar om ländryggssmärta och dess konsekvenser för det fortsatta livet. Egenkonstruerat formulär för mätning av kunskap om ryggens struktur/funktion och erhållen/sökt information. Resultat: patienters föreställningar om ländryggssmärta (S-BBQ) visade ett medianvärde på 29.5 (lägst 9 och högst 45 poäng), ju högre poängsumma desto mer positiva föreställningar. Vad gäller kunskap om ryggens struktur/funktion och erhållen/sökt information skattade majoriteten av patienterna höga svarssiffror (god kunskap/information). Kvinnor hade mer negativa föreställningar än män (p= 0.02). Sjukskrivna hade mer negativa föreställningar än arbetande patienter (p= 0.002). Arbetande upplevde sig ha mer kunskap om ryggen än sjukskrivna (p= 0.032). Samband mellan föreställning om ländryggssmärta och kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information erhöll alla en korrelationskoefficient under 0.50. Slutsats: generellt ansåg sig patienterna ha hög grad av kunskap och information. Kvinnors föreställningar om ländryggssmärta var mer negativa än mäns och sjukskrivnas mer negativa än de arbetandes. De arbetande ansåg sig ha mer kunskap om ryggen. Korrelation mellan föreställningar och kunskap om ryggens struktur/funktion samt erhållen/sökt information var låg, följaktligen förelåg inget tydligt samband.